Göteborgsposten – 16 juni 1868, sida 2

Litteratur. Om yntet. Afhandling i politisk ekonomi at Michel Chevalier. Öfversättning af 0. 5 Rydberg. Stockholm, P. A. Norstedt Söner. Af detta betydande verk af en bland vår tids störste tänkare och skrittställare inom finansvetenskapen har nu andra och sista häftet utkommit. Detsamma är af stort intresse och bidrager på ett märkligt sätt till redande af begreppen i den vigtiga afdelning af statsekonomien, som omhandlar myntet. I detta häfte sysselsätter sig förf. omständligt med redogörelse för, i hvilken mån bearbetningen af guldgrufvorna inverkat på myntförhållandena, hvarvid förs. tyckes komma till den slutsatsen, att de icke-europeiska guldgrufvorna ej skötas med den omsorg, att de bli i längden syunerligt lönande, om de än för någon tid kunna lemna betydande atkastning. Derför ha efter den Nya Verldens upptäckt de båda ädla metallerna guld och siltver visserligen fallit, men sjunkningen har varit mindre stark för guldet än för silfret, hvarför guldet följaktligen stigit i värde i förhållande till silfret. Förf. antyder, att orsaken härtill äfven kan sökas deri, att då guldet förr i Orienten, Kina t. ex., noterades betydligt under dess kurs i Europa, hvaremot silfret var mera eftersökt, så har deremot Kina under detta århundrade närmat sig den europeiska marknadens nivå, hvarigenom guldets värde i Europa ätven upprätthålles. I en annan afdelning redogör förf. för den nuvarande produktionen at ädla metaller och hvad deraf finnes inom den vesterländska civilisationen. Han uppropar häri det allmänna påståendet, att de ädla metallerna strömma ifrån Europa till orienten i den största skala, och antager, att den vesterländska civilisationen i närvarande stund endast är i besittning af ett värde af mindre än 40 milliarder francs i silfver och guld i alla former, mynt, nipper, prydnader, utensilier och äfven förgyllningar och försilfringar. Antagandet förklarar han dock sjelf vara hypotetiskt. Från denna afdelning öfvergår förf. till en särdeles väl och klart skrifven skildring af myntet i dess förhållande till kapitalet. AIl. denstund detta är ett ämne, om hvilket ännu de oredigaste föreställningar råda tillochmed hos personer, hvilka hafva sig ålagd pligten att i dessa ärenden lagstifta. På grund af sakens vigt, vilja vi framdeles närmare redogöra för denna afdelning. De öfriga afdelningarne omhandla: Förhållandet mellan den i staterna befintliga qvantiteten af guldoch silfvermynt och deras rikedom; Den internationela handeln med ädla metaller och vexelkursen; Ytterligare anmärkningar om de förändringar, som sakernas pris undergär (en tidsenlig och särdeles upplysande afhandling); sannolikheten af de ädla meallornas förestående sjunkande i värde (på srund af produktiouskostnaderna). Den förändring, som at detta sjunkande näste tölja, anser förf. skola blifva till fördel ör dem, som lefva af närvarande arbete, will skada tör dem som lelva af frukterna af ett