Göteborgsposten – 11 juni 1868, sida 1

Moderna Vagabondor ) Roman af Edmund Yates. Öfversättnin. Svaret var gynnsamt och nu gaf han ett tecken till Harriet, som lemnade sin plats och gick fram till honom. Han förde henne inom den för rätten afstängda platsen, hvarest hon blef stående orörlig, sedan hon helsat på domaren, som sade: — År ni fångens hustru? — Ja — Önskar ni tala med mig? — Jag önskar utbedja mig er tillåtelse att tala med min man, innan han blir förd bort. — Ni må göra det. Följ med denna dame. Dessa sista ord gällde en af polisbetjenterna. Tonen i domarens svar till Harriet hade varit deltagande, ehuru han talat i all korthet och han såg fast på heune, då hon åter neg och stilla vände sig bort. Han har sedan sagt, att han aldrig förr sett en så gränslös förtviflan afspeglad i något ansigte. — Ni har ej mycken tid på er, sade den polisbetjent, icke ovänligt, som förde henne till fångeellen der Routh var inspärrad. Hon svarade icke utan gick in, (? Forts. fr. N:o 182.