Göteborgsposten – 3 juni 1868, sida 2

an. Kupongskatt eller icke kupongskatt det r frågan, ty derpå hänger bra mycket af den alla tider illa förvaltade kejsarstatens vara Her icke vara. Äfven en kupopgskatt af 20 socent, såsom regeringen föreslagit, är så zodt som en förklaring af statsbankrutt — ett ord som ingen förut vågade nämna å långt som IIabsburgarnes spira sträckte sig, det var tillochmed lagligen förbudet, säses det; men nu talar maa derom alla timmar på dagen — det ordet har rent af blifvit populärt. Resultatet af en kupongskatt måste också förbli fullkomligt förderf för landets kredit. Skall ett lån afslutas, så — törutsatt att ett sådant på några vilkor kan fås, hvilket är mer än tvifvelaktigt — måste man besluta sig för att emittera det tillochmed under den kurs som Turkiet, hvilket dock ännu alltid betalar sina räntor, afslutar sina, det blir följden af nämnde skatt. En annan affär som ej kan annat än bry de österrikiska statsmännen och politici, om de än i detta afseende ega den goda trösten att ha brännt sina skepp bakom sig, är påfvens och de klerikalas förbittring öfver de nyantagna liberala konfessionella lagarne. Påflige nuntien i Wien msgr Falcinelli skall d. 27 Maj ha till Beust öfverlemnat romerska curians protest mot dessa lagars antagande. Som man dock kan vara temligen säker om att påfven ej förmår göra annat än protestera, alltid naturligtvis fortiter in re om också mer eller mindre suaviter in modo, så behöfver Österrikiska regeringen ingenting annat göra än att höfligt emottaga besagde aktstycken och sedan lägga dem å sido. Från alla delar af den österrikiska monarkien ingå för öfrigt glädjande underrättelser om skördarnes utseende. Särdeles lotvar Ungern mycket rika skördar. I Frankrike talas ännu mycket om de med angreppen mot lärofriheten vid universiteterna sammanhängande omständigheterna. Såsom vi förut berättat hade specielt kardinal Bonnechose uppträdt emot professor Sbe och såsom skäl derför åberopat satser, hvilka Se skulle framställt. Såsom vittnen på sanningen af att professor Sås verkligen skulle framställt dessa satser åberopades dels fattigläkaren Machelard, hvilken utgjort en af de spioner som ultramontanerna användt i alla Frankrikes universiteter för att öfvervaka professorerna, — och dels en d:r Bricheteau och M. A. Ollivier, om hvilka kardinalen uppgifvit, att de skulle för honom och nämnde Machelard ha bekräftat hvad han uppgaf om professor Söe. Nu ha emellertid nämnde båda herrar förklarat att hvad kardinalen om dem uppgilvit var fullkomligt osannt. Ingen under således om kardinalen redan några dagar förut måst medgifva att hela angifvelsen berodde på ett misstag. En förtretlig belägenhet för en kardinal, utan tvifvel. Oroligheterna i Quartier latin ha under senare dagarne icke upprepats och komma ej att medtöra några vidare följder. De studenter som häktades ha åter blifvit frigifna utan att någon undersökning inledts. Orsaken till detta milda uppträdande af polisen, sov gifver sig tillfreds, oaktadt flera af dess medlemmar blifvit grundligt genompryglade, var den omständigheten att kejsaren förliden Söndag måste i Rouen sammanträffa med kardinal Bonnechose, hvars osanna beskyllningar gifvit anledning till hela skandalen, och man ville icke genom att väcka en rättegång göra sammanträffandet emellan dem ännu pinsammare än det i och för sig sjelf måste vara.