Göteborgsposten – 3 juni 1868, sida 1

— Det var ett förskräckligt slag för mr Dallas, då han fann att hans kusin hade blifvit mördad och han nödgades upptäcka det för fadren; det var ej underligt att han smimmade deraf. Ingen vet hur han gjorde det, men det måste ha varit en fruktansvärd scen, ty jag skulle ej ha kunnat skilja mr Felton från ett lik då jag, emedan de ej svarade på James knekning, gick in för att fråga om de önskade dinera. Han satt helt blek och stilla i sin ländstol och mr Dallas — han som i början sjelf blifvit så dalig — han låg på knä på golfvet bredvid honom och höll, tror jag, sin arm kring hans hals; men jag kunde ej se hans ansigte, ty han sträckte endast ut sin hand och sade: Nej tack, Mary; var god lemna oss en stund. Jag väntade ute i korridoren men hörde oj ett ord vexlas dem emellan, och vi visste icke hvad som kunde vara på färde, ty vi hade först hört talas om brefven, sedan mr Dallas blifvit arresterad. — Mr Dallas arresterad? Man sade det nog ute på gatan men jag trodde det ej. Hvad menar ni? Fortsätt, fortsätt; säg mig det; skynda er. — Det är fullkomligt sannt. Klockan åtta eller nio, medan vi allesamman sutto nere och talade om dem ofvanpå, ringde man på klockan, och då James gick ut att öppna, inträdde två män, som voro mycket korta för hufvudet och sade att de skulle tala med mr Dallas och icke ville veta af något afslag. James gick derföre fram till dörren för att fråga om mr Dallas ville emottaga dem, men de sköto honom undan och gingo in, och två minuter derefter blef allt förklaradt, ty mr Dallas arresterades.