Göteborgsposten – 25 maj 1868, sida 1

Magdalas eröfring. Såsom i Lördags i vår utlandsafdelning omnämndes, innehålla nu de engelska tidningarne utförliga korrespondenser angående Magdalas eröfring. Ehuru man, såsom vi redan förut antydt, icke kan vänta att i dessa berättelser finna skildringar om storartade strider, krigiskt mod och lysande bedrifter, kan dock åtskilligt af intresse vara att inhemta angående denna i alla fall märkliga tilldragelse, och vi återgifva i sammandrag efter Times följande: Magdala är beläget i en trakt om är synnerligt vild och oregelbunden äfven för Abyssinien. I närheten af Bashilopasset, der engelsmännen sist slogo läger, är marken mycket jemn, men plötsligt höjer den sig och utgör blott en oredig massa af bergkullar, bråddjup och klyftor. Sådan är den terräng, af hvilken Magdala, jomte tvenne andra fästen, Selassi och Fahla, mel hvilka det bildar en triangel, är beskyddad. . Sir Robert Napier hade befallt en öfverste Phayre att med sin trupp i tåten tåga fram mot Magdala, men dervid icke begagoa den af konung Theodor anlagda väg, den enda som fanns för öfrigt, och i alla händelser att icke utsätta sig för att komma i strid med fienden. Af något skäl som ännu ej är bekant afvek dock öfverste Phayre från denna ordre och gick rakt fram mot Magdala. Då Theodor och hans folk fingo se Phayres trupper, trodde de att dessa blott vore en liten rekognosceringstrupp. Detta misstag var så mycket lättare gjordt som de mulåsnor, hvilka användes för artilleriet och raketbatteriet, af abyssinierna togos för vanliga packdjur. Tillfolje af detta misstag beslöt konung Theodor sig genast för att göra ett utfall mot den i bang tanke så svaga truppen. Det var en mycket vacker syn att se dessa abyssinier med sin stolta krigiska hallning, i denna storartade natur ila utför de branta bergssluttningarne för att angripa sina fiender. Magdala och de kringliggande bergen utgjorde liksom eu naturlig amfiteater