Göteborgsposten – 22 maj 1868, sida 1

ståndare blott ö kunna reda sig på mathällningen utan tillskott af bolaget. Det är således på hvad dessa sex förtjena, som de tretton sökanderna skulle göra sin vinst. Men efter dessa säga sig vilja förtjena blott på mathållningen, så skulle det vara klokast att det gamla bolsget antoge dem till föreståndare. Då de leddes af så menniskovänliga afeigter vore det oriktigt att låta dem ruinera sig. — Talaren förordade antagandet af det äldre bolagets anbud, alldenstund det syntes gifvet, att det nya bolaget ämnade öka antalet af sina krogar från 36 som de nu äro till 4 eller 50, och att utskänkningen skulle ökas ifall de finge ösvertaga detsamma. Hr Hedlund framhöll, att en kontroll öfver krogarne på yttre grunder vore omöjlig. Bolaget hade derföre al de föreståndare, som det antagit, fordrat en stark moralisk garanti och dessutom för dem gifvit sådana bestämmelser, att de ej skulle ha någon fördel af en ökad bränvinskonsumtion. Deremot hade bolaget lagt mycken vigt vid att dess föreståndare skulle förtjena på maten, och om det är sannt, att denna förtjenst för en och annan är rätt god, så vore detta fördelaktigt, ty det bevisade att de lagt sig vinn om att befordra bolagets nppgift. Något sådant kan man ej räkna på att det nya bolaget skulle göra. Tel. ville ej betvifla uppriktigheten af löftena i det inkomna anbudet, men nog etode det i skarp strid mot hvad som förut var praxis bland åtskilliga af de gamla krögeriföreståndarae, af hvilka herrar det pya bolaget räknar en och annan ibland sig. Det gamla bolaget bar tillintetgjort det upprörande förhållandet, att förmån för arbetslag rent af tvang sina arbetare att å någon krog på kredit supa upp allt hvad de förtjenade, så att de, då veckans slut kom, ej egde något qvar af sin aflöning. Tal. hade hört en mor, som gråtande beklagade sig öfver, att hennes son var offer för detta system, så att han, som förtjenade ända till 18 rdr i veckan, likväl på Lördagen kom hem med blott ett par rdrs behållning af sin veckoafloning. Tal. ville ej betvifla att de gamle krogföreotändarne insett det ogudakliga i sitt förra handlingssätt mot den arbetsklass, hvars talan de nu i så vackra ordalag föra, men ban kunde ej undgå att erinra sig detta handlingssätt, då han nu bland bolagsmännens namn äfven såg det på den person, åt hvilken nyssnämnde yngling på anfördt sätt fått offra sin arbetsförtjenst. Det nya bolaget synes erkänna det äldreg förtjenster genom att adoptera alla dess principer; men om det förra lyckas nerbryta det senare, så att detta måste realisera alla sina dyrbara tillhörigheter, -— hvem garanterar i sådant fall, att ej det nya bolaget efter tre år betydligt reducerar sitt anbud, så att hvad man nu skulle vinna, då åter ginge förloradt. — Flera städer här i landet ha följt Göteborgs exempel, och de frukter, som deraf vunnits, ha med glädje blifvit omnämnda; om nu vi antoge det nya anbudet, skulle ettdera eu återgång ega rum inom de andra städerna, eller ock skulle man med förvåning anmärka att Göteborg förrådt sin vackra ide. Sedan diskussionen förklarats alslutad, antogs enhälligt det gamla bolagets anbud, och skulle i den skrifvelse, som om detta beslut till landshöfdingeembetet kommer att aflåtas, motiverna för detsamma äfven intagas. Frågan om bränvinsutskänknivgen på sönoch helgdagar uppsköts, sedan åtskillig diskussion i ämnet förekommit, tills längre fram, då det blir bekant, hvilket bolags anbud som kommer att bli gällande. Derefter föredrogs särskilda beredningens (hrr O. Ekman, S. Renström, J. Elliot, C. G. Prytz och E. Melin) betänkande i fråga om upptagande at ett amorteringslån för stadens räkning af högst 3,250.000 rdr, deral 2, 150,000 rdr för ny vattenledning till staden och återstoden 1,1C0,000 :dr för andra allmänna arbeten. Etter någon diskussion beslutade stadsfullm:e i enl. med beredningens förslag att hos K. M:t anhålla om tillstånd att upptaga ifrågavarande amorteringslån på högst 40 år. Fullm:e komma att inom sig utse 5 personer med 2 suppleanter till lånedelegerade, och skall skrifvelsen till K. M:t uppsättas af sekreteraren i samråd med beredningens medlemmar, undantagande hr Renström, hvilken reserverat sig mot beredningens förslag samt begärde och erhöll befrielse från uppdraget. Det at polisfiskalen J. A. Schoultz gjorda, af polismästaren och drätselkammaren tillstyrkta erbjudandet att mot erhållande af 1,200 rdrs pension söka afsked från polisfiskalstjensten, beviljades efter en kort diskussion. Efter detta stadstullm:es beslut finnes intet hinder för tillsättande af den nye polisinspektören, hvilken kommer att åtnjuta en aflöning af 2,500 rdr. Hr Alfr. Evers, som år 1866 erhållit anstånd till innev. års slut med bebyggandet af de af honom inköpta tomterna N:is 8, 9, 14 och 15 i 10:de qvarteret har sedermera bortbytt desamma till byggmästaren hr C. Uebel. Båda dessa hrr hade nu till magistraten inkommit med skriftliga ansökningar om ytterligare ett års anstånd med ifrågavarande tomters bebyggande och i fall detta beviljades förbunde hr Uebel sig till att ha byggnaderna under tak år 1869, att genast efter anståndets beviljande påbörja grundläggningen samt att fortsätta byggnadsarbetet till dess byggnaderna blifvit tärdiga. Magistraten hade remitterat skrifvelserna till fullm:e, hvilka efter