Göteborgsposten – 16 maj 1868, sida 1

fatta, vidare en mängd latinska epigrammer och svenska rimsmiderier. För öfrigt ashandlades en hel del olikartade ämnen, som blott i högst ringa mån rörde allmänna intressen. Slutligen utmärkte sig dessa tdningar genom en fullkomlig brist på såväl insom utländska notiser, och detta under en så vigtig tidpunkt som den för sjuåriga kriget. — Den äldsta tidningen Göteborgs Veckolista var i qvartformat och utkom en gång i veckan. Den andra i ordningen, Det göteborgska Magasinet utkom älvenledes en gång i veckan i fyra emå oktavblad. De utgåfvos af några gymnasillärare. Samma roll som badorterna nu för tiden spela, innehades då af helsokällorna — surbrunnarne, som de kallades. Göteborg var rikt på dylika. Den första surbrunnen upptäcktes vid tyska kyrkan; en läkare utgaf en latinsk beskrifning och den tyske kyrkoherden höll en predikan öfver den. En annan helsokälla upptäcktes på det ställe, som ännu kallas Surbrunn, och besöktes af folk från alla trakter, men förlorade småningom sin mineralhalt. Slutligen upptäcktes en kalkhaltig källa nära Gullbergs fästning, vaf sådan kraft och så stora dygder, att den ej obilligt den göteborgska underkällan kallad varder. Tal. afslutade det intressanta föredraget med att yttra, det han föreställt sig det en institution, sådan som Göteborgs museum just vore egnad att söka samla allt hvad som kan bidraga till att lemna upplysning om förflutna tiders kulturlif. Måhända behöfs det blott en impuls för att talrika materialier skola tillströmma. Och kännedomen om det förflutna är af stor betydelse. I minnets verld ligger bästa motvigten mot stundens feberaktiga äflan och mot öfverspända förhoppningar på framtiden. Den nation och det samhälle som ej aktar sina minnen, går sin undergång till mötes. Väl är det klart, att ett samhälle, så egendomligt som Göteborg, skall fästa sig vid det närvarande och det tillkommandes förboppningar, men en blick tillbaka påminner eller borde åtminstone påminna om förflutna tiders förarbeten, på hvilka så mycket berott, erinra om sammanhanget tidehvarfven emellan och borttaga lusten till ensidigt sjelsberöm. Vi böra komma ibäg, att hvad vi verka och älska snart skall, äfven det, vara ett minne, och den enklaste rättvisa fordrar att man ej glömmer den sonliga tacksamhet man är skyldig det förflutna. Eldsvåda. I går afton kl. mellan 9 och 10 varsnades eld ha utbrutit i en vindsvåning tillhörande fabrikör A. Ringnrs vid Ö. Skansgatan i Haga belägna fastighet. Anmälan härom gjordes genast vid brandstationen i Haga, hvilken signalerade förhållandet in till staden, och genom hastigt tillstädeskommen hjelp släcktes snart elden, utan att stadens invånare behöfde oroas genom de sedvanliga, bullersamma brandsignalerna. Anledningen till eldens uppkomst är ej med visshet känd, men då tvätt förehades i kökslägenheten der elden utbröt, är det mer än troligt att någon vårdslöshet med eldens handhafvande vållat olycksanbudet. Bolagsstämma hölls i går med aktieegarne i Mölndalsvägens aktiebolag, dervid åtskilliga ärenden rörande bolagets ekonomiska angelägenheter förhandlades. Af den vid tillfället delgifna revisionsberättelsen för år 1867 erfor man bl. a. att inkomsten af vägafgister under året utgjort 17,356 rdr 15 öre; för vägens underhåll, aflöningar m. m. hade utgifvits 6,257 rdr 94 öre. Decharge beviljades styrelsen för förlidet års förvaltning. Till styrelsedamöter återvaldes hrr L. J. Hedenskog, D. O. Francke, A. Barclay j:r och E. Delbanco. Renhållningsväsendet. Vi ha redan förut antydt, att pudrettbolaget härstädes sedan några år fortgått under ekonomiskt ogynnsamma omständigheter. Detta missförhållande har nu utvecklat sig derhän, att bolaget ser sig nödsakadt att inom kort tid upphöra med sin verksamhet, såvida icke något nytt arrangement kan ske. Med anledning häraf hafva stadens innevånare, och naturligtvis särskildt husegare, blifvit genom en inbjudning, som meddelas på annat ställe i bladet, kallade till ett möte å Handelsbörsen nästa Måndag kl. 5 e. m. för öfverläggning i ämnet. Frågan är af yttersta vigt för samhällsmedlemmarnes helsa och välbefinnande, och bolagets verksamhet har redan hunnit visa att man snarare skulle kunna sakna åtskilhga andra af de nyttiga inrättningar, som utmärka Göteborg, än denna; med ett ord en återgång till det gamla afskyvärda systemet är otänkbar. Vi äro således ötvertygade om, att detta möte blifver talrikt besökt och att på detsamma skall, äfven om någon pekunier uppoffring ifrågakommer, fattas ett beslut som visar sig med det allminnag väl öfverensstämmande och vårt samhälle värdigt. Ångslupstrafiken. Från och med i morgon förändras ångslupstrafiken mellan staden och Klippan derbän, att ångslup afgär från staden hvarje 20:de minut, räknadt från hel timma, och från Klippan hvarje 10:de, 30:de och 50:de minut. Dagligen utsträckes dessutom 8 turer till Nya Varfvet. Första ångslupen afgår från staden kl. 6,20 f. m. och den sista från Klippan kl. 9,30 e. m. Ångt. Ilolsatia, som i Tisdags afton afgick härifrån till Kiel, anlände åter hit igår atton vid 7-tiden efter en som vanligt mycket snabb resa. Fartyget afgår härifrån kl. YT i afton, för första gången sedan turerna blifvit ändrade till 2:ne i veckan. Passagerare som afresa med detsamma framkomma till Hamburg 12 timmar tidigare än då vägen tages öfver Köpenhamn med de i afton och i matt dit afrmå anda farttwrman