Göteborgsposten – 13 maj 1868, sida 1

med rättrådighet. Man önskade större skyndsamhet vid ärendenas behandling, men denna önskan afsåg mest domstolarnes åtgöranden. Tal. betviflade att den nu ifrågasatta resormen, utförd, skulle medföra besparing; vitsordade att departementscheferna nu hafva svårt att fullgöra sina funktioner; de hafva icke tillräckligt biträde inom sina resp. departementer; derföre utöfvade de konsultativa statsråden en särskild verksamhet, för hvilken tal. redogjorde. Sedan tal. närmare granskat utskottets förslag tillstyrkte han att reservanternas förslag, med några tillägg som ändå mera närmade sig till utskottets, skulle anta gas — hvilket åter hr Björeh motsatte sig derföre att då biträddes den af reservanterna uttalade åsigt att kollegierna skulle bibehål las. Endast derigenom att dessa afskaffadas förmådde man bryta af spetsen på byråkråtien. Hr Björck förklarade att han heldre föredrog ingen skrifvelses aflåtande till K. M:t än en i öfverensstämmelse med Första kammarens, på reservanternas förslag grundade beslut. Tal. ansåg neml. att äfven om kam rarne fattade skiljaktiga beslut, skulle dock de åsigter som Andra kammaren hyllade bana sig väg till och tagas i öfvervägande af regeringen, i Såsom förut blifvit nämndt antog Första kammaren utan votering reservanternas förslag, hvaremot Andra kammaren godkände utskottets förslag med 125 röster mot 18, som afgåfvos för reservanternas. Genom de skiljaktiga beslut som kamrarne fattat kommer således ingen skrifvelse i ämnet att aflåtas till K. M:t. Utan tvifvel hade det varit önskligt om hr Björck — på hvars yttrande det egentligen berodde — hade kunnat förmås biträda det beslut som Första kammaren fattat, då sannolikt Andra kammaren äfven fogat sig derefter. Skiljaktigheter mellan utskottets och reservanternas åsigt gäller endast kollegierna, och, om vi ej misstaga oss, är det endast kamt markollegium hvars bibehållande Första kammaren anser absolut nödvändigt, en åsigt som ock har många väl grundade skäl för sig. Genom den utgång frågan nu tått kan regeringen svårligen åstadkomma något förslag till de civila embetsverkens omgestaltning, med hvilket begge kamrarne blifva till! fredsställda, ty huru det än uppgöres skola kamrarne anse sig förpligtade att vidhålla sina redan uttalade åsigter. Nekas kan icko heller att både för och emot utskottets förslag anfördes skäl af stor betydenhet. Men lika obestridligt är, att de aldra flesta inom Ani dra kammaren ännu icke på långt när ärd hemmastadda i frågan, och att hvad som egont ligen gjorde att utskottets förslag hade så stora sympatier, var föreställningen att des antagande skall medföra så stora besparingar. Dertill kom att kammaren ansåg sig böra gifva hr Björck ett förtroendevotum.