Göteborgsposten – 4 maj 1868, sida 2

Från Utlandet. Det är egendomligt att se, huru den europeiska pressen, i trots af alla officiela fredshymner, på det allvarligaste sysselsätter sig med redandet af det vigtiga spörjsmålet: krig eller fred? Den förfärliga hungersnöd, som trycker så hårdt på Ryssland och Preussen, den affärsstiltje som råder öfver hela verlden, den domning hvari Frankrikes industri befinner sig vid sidan af en dyr tid och hård beskattning, det inre konstitutionsarbetet som pågår i Österrike och Italiens brydsamma finansiela ställning — allt detta borde framtvinga en allmän afväpning och skulle väl äfven göra det, om man icke befarade, att lugnet i dag kan afbrytas af ovädret i morgon. Ja, oaktadt denna i allmänhet sorgliga ställning i Europa, fortfara makterna med att ytterligare förvärra den genom de nära nog svindlande rustningar. Dessa draganaturligtvis betydande krafter från jorden och industrien, på samma gång de beröfva den allmänna omsättningen dess väl behöfliga kapitaler. Genom de många armarnes begagnande i en så improduktiv sak som armåerna måste arbetspriserna stegras och förnödenheterna dermed äfven bli dyrare. Genom kapitalernas användning på militärlyxen i stället tör industrien och handeln måste dessa aftyna, på samma gång som det osäkerhetstillstånd ökas, hvilket ingifver farhågor för nya blodiga krig. Genom allt detta tillsammanstaget påläggas folken ofantliga såväl direkta som indirekta skatter, under hvilka de flämta och hvilka nästan bringa dem till förtviflan, så att de drifvas att skarvis lemna vår verldsdel, för att annorstädes söka den trygghet de icke här kunna finna. Detta tillstånd är odrägligt, och folken kunna ej länge bära det. Trenne utvägar finnas endast, för att komma derur: allmän afväpning, krig eller — en revolution som lägger tyngdpunkten i folkens egna händer och icke tillstädjer en eller annan absolutistisk furste att qväfva dem under bördan af en obegriplig politik. Ju längre de närvarande förhållandena bestå, desto oemotståndligare ryckas vi bort mot den stund, då valet måste göras mellan dessa trenne lösningssätt. Hvarje törnuftig menniska måste inse detta: det är derför icke heller underligt, att den europeiska pressen så ifrigt sysselsätter sig med saken. Den franska pressen diskuterar isynnerhet med den största energien spörjsmålet. Också är Frankrikes ställning den mest tvetydiga.