Göteborgsposten – 4 maj 1868, sida 1

Riksdags-Kaleidoskop. XXII. D. I Maj. Ingen som gjort sig mödan att genom läsa ständeriksdagarnes förhandlingar rörande anslagen till Götha Canalverkets fortsättande hvarom i nära tretio år tvistades, skall be strida att dessa förhandlingar utgöra värde rika bidrag till den tidens kulturhistoria. Den som tretio år härefter tager sig före att genomläsa riksdagsförhandlingarne angående anslag tll statens jernvägsbyggnader, skall icke heller betrida att dessa förhandlingar ätven äro värderika bidrag till vår tids kulturhistoria. Under det Göta kanal byggdes och flera år sedan den blifvit fullbordad hörde det till den goda tonen, och ansågs äfven såsom ett prof på skarpsinnighet och högt vetande, att tramställa denna kanal såsom ett olycksbringande företag, och för hvarje ekonomiskt eller finansielt missöde som hemsökte landet fick den stackars kanalen ensamt uppbära skulden i många år. Till och med de som begagnade kanalen och hvars egendomar hade fått ett betydligt högre värde genom kanalen jemrade sig öfver kanalen. Det är således alls icke anmärkningsvärdt att jernvägarne nu få uppbära skulden för landets ekonomiska betryck. Dessa beskyllningar uttalas nu till och med af personer, hvilka inom riksdagen göra anspråk på och verkligen åtnjuta stort anseende. Man är frestad betvifla huruvida upplysningen gått särdeles framåt; man kan snarare antaga att ovetenheten endast presenterar sig i nya former. Allmänt erkännes att den nordvestra stambanans skyndsamma fortsättande är af stor betydenhet ur politiska, militära och ekonomiska skäl; ty i afsende på den dristar ingen framkomma med samma påstående som i afseende på Göta kanal, hvilken man yrkade skulle ötvergifvas och lemnas åt sitt öde, till och med då endast en mil återstod ofullborlad. Men huru skyndsamt bör då Vestra stamvanan fullbordas? Derom tvistades i Andra kammaren under loppet af åtta timmar. Man can således icke säga att kammaren tör egen lel brådskade med den enkla frågans lösning. styrelsen för statens jernvägsbyggnader har ipplyst att denna stambana kan med en kostad af 9,270,00 rdr fullbordas under loppet f år 1870, men då erfordras under år 1869 dr 6,180,000 och under 1870 rdr 3,090,000. invisas förstnämnda summa att successive tgå under längre tid, fördröjes i samma proortion banans fullbordande. Men byggnadsstyrelsen hade tillika uppyst derom, att fördelaktigast vore derest 1 å 1(. mill. rdr ökadt anslag utöfver det redan eviljade blef anvisadt att utgå under år 1868,