J0 (4 D. Pe DOnni —9—0 — En—U—U— AAnsoljande talare: hrr Gripenstedt, statsrådet Lagerstråle, Mannerskantz, Olof Olsson i Olebyn, Hedlund, Rundbäck, Lindström, C. A. Larsson, v. Troil, Anders Jonsson, Lonnberg och Alstromer. Frågan afgjordes genom icke mindre än g:ne voteringar. Först voterades om kontraproposition mot utskottets hemställan, och segrade dervid regeringens proposition med 93 röster mot 72, hvilka senare afgåfvos för hr Liljenerantz förslag om anvisande af 3,090,000 rdr, Afven i hufvudvoteringen segrade regeringens proposition med 99 röster mot 67. Slutligen omröstade man angående hr Mannerskantz tilllägg och blef detsamma med 94 röster mot 49 af kammaren godkändt. Mot beslutet reserverade sig hrr Björck, Rylander, Liljencrantz, Ola Månsson, Hörnfeldt, Carl Ifvarsson, Key, Wigardt, C. B. Olsson, Blanche, Jan Andersson, Jöns Pahrsson, Liss Olof Larsson, Östman, Ola Nilsson, Johannes Andersson, Wener, Anders Andersson och Magnus Svensson. Hvad utskottet i de öfriga punkterna af betänkandet föreslagit gillades af andra kammaren, Första kammaren heslöt i Onsdags afton, efter on liflig öfverlaggning, att, såsom statsutskottet i dess utlåtande n:o 85 föreslagit, asslå br L. M. Nordenfelts motion om anvisande af ett extra anslag af 15,000 rdr för undersökningar angående den s. k. FröviFalujernbanan. Beslutet, som förordades af hrr E. Sparre, L. af Ugglas, C. G. Mörner m. fl., fattades först genom votering med 62 röster mot 36. Till försvar för motionärens förslag uppträdde, utom motionåren sjelf, isynnerhet hrr Wern och Heykensköld. Bland öfriga ärenden, som i detta sammanträde förekommo till afgörande, anmärka vi här samma utskotts förslag att genom upptagande af ett lån af 18 mill. rdr betäcka den för detta och nästkommande år beräknade statebristen. En långvarig diskussion uppstod med anledning häraf. Hrr Hasselrot, Beckfriis, Stjernblad, Bildt, Tersmeden och statsrådet af Ugglag önskade lånets höjande till 24 millioner, för att derigenom kunna verkställa couvertering af det i fjol upptagna 6-millioners-länet. Hr Tersmeden ansåg att det kunde vara tillräckligt att upplåna 21 mill. rdr. Hrr C. G. Mörner, Henning Hamilton, A. C. Raab och Silfverschold yrkade bifall till punkten osörändrad, enär det ej kunde vara skäl att låna mera än som behöfdes och man åtminstone ej kunde förebrå atskottet att hafva beräknat statsbristen för lågt. Punkten bifölls genom omröstning med 50 röster mot 47. Minoriteten röstade för lånets bestämmande till 24 millioner rdr. I Andra kammaren förekom i Thorsdags e. m. frågan om ett statslåns upptagande och föranledde der en öfverläggning, som afslutades först omkr. kl. I på morgonen i går. Under diskussionen sökte hufvudsakligen 2:ne meningar göra sig gällande, neml. huruvida man borde nöja sig med de af utskottet soreslagna 18 mill. eller om med ens 24 mill. borde upplänas. Elter votering godkändes utskottets hemställan med 88 röster mot 58. — Riksdagen har sålunda beslutat om upptagande af ett statslån å högst 18 mill. rdr. I Thorsdags behandlades i Första kammaren statsutskottets utlåtande i anledn. af K. M:ts proposition med förslag till tullverkets utgifisstater, att sälla från början af år 1869. Uti den af K. M:t framlagda staten hade utskottet föreslagit en nedsättning af 14,750 rdr, som skulle åvägabringas genom minskning i tjenstgöringsarvodena för åtskilliga embetsoch tjenstemän, deribland för följande inom vestra distriktet, neml.: distriktehefen 1,000, tullförvaltaren vid Göteborgs tullkammare 500, d:o vid G:bga uppbördskontor 500, öfverinspektoren vid G:bgs packhusinspektion 1,000, tullförvaltaren vid d:o 1,000, d:o vid G:bgs nederlagskontor 500, d:o i Marstrand 500, och d:o i Halmstad 500. — Mot detta utskottets förslag uppträdde hr Bennich och sökte ådagalägga det orättvisa uti att sålunda göra småaktiga nedsättningar i löneförmånerna för tjenstemän, hvilkas befattningar, som kändt är, vore af en särdeles maktpåligzande och ansträngande beskaffenhet. Tal. yrkade bifall till K. M:ts proposition, I samma syfte talade ock statsrådet v. Ehrenheim och hr Hammar m. fl. Grefve Henn. Hamilton, med hvilken grefve C. G. Mörner hufvudsakligen instämde, förklarade att den korta tiden, hvarunder detta betänkande varit tillgängligt, ej medgifvit någon omsorgsfullare prösning if denna vigtiga fråga, hvadan tal. önskade att något bestämdt beslut rörande detta ämne ej måtte fattas af denna riksdag, som nu blott borde inskränka sig till, att dels hos K. M:t anmäla, att riksdagen ej hunnit pröfva de framlagda staterna och af detta skäl runnit sig förhindrad bifalla den k. propositionen, dels ock i sammanhang härmed anhålla det K. M:t måtte bestämma tullverkets stat för 1869 samt sedermera till riksdagen inkomma med förnyad framställning i ämnet. Efter anställd votering godkändes K. M:ts proposition med 41 röster mot 27, hvilka senare afgåfvos för antagandet af grefve Hamiltons förslag. — Utan nämnvärd diskussion biföll kammaren derefter de af utskottet i sammanhang med ofvannämnda framställning gjorda hemställanden. Donation. Prosten i Qville, d:r J. H. Holmqvist, har till Lunds universitet, närmast i anledning af förestående jubelfesten, ötveremnat en summa af 10,000 rdr rmt, att användas till stipendier åt trenne teologie studerande af Göteborgs nation. Tjenstledighet intill d. 15 nästk. November har beviljats häradsskrifvaren i Wäne, Bjerke, Flundre, Ahle och Wedtle häraders tögderi af Elfsborgs län And. Johansson, och har e. o. kaumarskrifvaren J. G. Wibelius förordnats att häradsskrifvaretjensten i berörde sögderi bestrida under tiden medan Johansson sig af den honom beviljade tjonstledigheten begagnar. Teater i Karlstad. Alltsedan den stora branden för 3 år sedan ha Karlstadsboarne varit i saknad af teatraliska nöjen. Nu kommer dock direktör Lundgren (som teaterförtattare känd under signaturen Uller), att gifva några representationer i Karlstad och har en lokal i m:ll Zetterströms hus blifvit för tilla a