Göteborgsposten – 2 maj 1868, sida 1

Bö TVUIKSGaAågCnS Sarskilda utskott tor behandlingen af rådman Björcks motion rör. förenkling af den civila förvaltningen har i Thorsdags justerat sitt betänkande. Utskottet föreslår deri, att riksdagen måtte hos K. M:t göra följande tramställniagar, neml. 1:0 att af de mål, hvilka nu medelst ansökning eller besvär anhängiggöras hos administrativ ortmyndighet och genom besvär kunna fullföljas, antingen hos rikets kollegier, eller andra förvaltande, centrala embetsverk, samt vidaro hos K. M:t i statsrådet, eller ock omedelbart hos K. M:t, a) sådana, som kunna till rättsfrågor hänföras, må öfverlemnas till behandling af allmän domsto!, och b) sådana, som äro af både judiciel och administrativ natur, likaledes må till bandläggning at allmän domstol hänskjutas, derifrån undantag likväl torde böra ega rum så till vida, att vissa af dessa mål, om så pröfvas nödigt, må fortfarande upptagas och behandlas af den administrativa ortmyndigheten samt antingen fullföljas genom besvär hos hofrätt eller kammarrätten och slutligen hos konungens högsta domstol, eller ock medelst besvär dragas under konungens pröfning i högsta domstolen; 2:o att, under förutsättning af nådigt bifall till det uti föregående punkt afgifna förslag och under antagande vidare, att, genom grundlagsförändring, åt departementschef beredes rättighet att afgöra vissa till regeringen inkommande ärenden, K. M:t täcktes tillse, huruvida statsförvaltningen må kunna inrättas sålunda, att rikets kollegier och öfriga förvaltande, centrala embetsverk, med undantag af kammarrätten, upphöra såsom mellaninstanser och ingå i regeringadepartementen, hvilka för detta ändamål böra ordnas i underafdelningar eller byråer, samt att K. M:t behagade vidtaga de åtgärder, hvilka för en sådan förändring i statsförvaltningen kunna vara erforderliga och till riksdagen framställa de förslag, som för förändringens tillvägabringande må finnas nödiga; 3:o att, oberoende af de uti föregående punkter ifrågasatta ändringar i afseende på besvärsmålens handläggning och de centrala embetsverkens ombildning, K. M:t täcktes taga under öfvervägande: a) om icko — till vinnande dels af mera enhet i behandlingen af likartade eller med hvarandra beslägtade bestyr och dels af större enkelhet vid ärendenas handläggning inom vissa sörvaltningsgrenar — af dessa embetsverk några, som anses fortfarande böra ega en från departementen i viss mån fristående förvaltning, må kunna förenas och andra embetsverk förläggas såsom byråer till vederbörande statsdepartement; b) om icke särskildt statens finansförvaltning må kunna så ordnas att den nu på flera embetsverk fördelade vården om statens fonder, kassor och fastigheter sammanföres och omdanas på grundvalen af gemensam fondförvaltning, gemensam kassaförvaltning och gemensam fastighetsförvaltning, med jemväl fästadt afseende derpå, att statsverkets tillstånd i sin helhet må kunna, när så erfordras, med lätthet öfverskädas, och c) om ioke, hvad särskildt angår formerna för behandlingen af de till landtförsvarsoch sjöförsvarsdepartementen nu hörande ärenden, dessa må kunna ordnas på ett sätt, som åstadkommer närmare samband emellan krigsstyrelsens nu från hvarandra afsöndrade förvaltningsgrenar; 4:0 att K. M:t jemväl täcktes tillse, om och i hvilken mån avtalet af de uti centrala embetsverk anställda, med lön försedda, embetsoch tjenstemän må kunna i den närmaste framtiden, inskränkas; samt slutligen 5:0 att K. M:t täcktes förordna, att fullmakter på embeten och tjenster, ej mindre i de centrala styrelseverken, än äfven i statsdepartementens expeditioner, utfärdas med förbindelse för vederbörande att underkasta sig den förändring i tjenstgöringsåligganden, hvilken, derest K. M:t godkänner ofvan omförmälda förslag till större eller mindre del, af ett sådant godkännande kan komma att följa. Grefve Henn. Hamilton, statsrådet Almqvist och grefve Mörner hafva i frågan gemensamt afgifvit ett särskildt yttrande, som kommer att åtfölja det tryckta betänkandet. Från Riksdagen. I båda Kamrarne egde i Onsdags rum voteringar angående åtskilliga statsregleringsoch bevillningsfrågor och äro de hutvudsakligare resultaten häraf genom telegrammer kända. Båda kamrarne förehade derefter frågan om jernvägars anläggande. Begge beslöto att alla de medel, som riksdagen beviljar till jernvägsbyggnader skola användas uteslutande till fortsättande af nordvestra stambanan; begge afslogo den räntegaranti för en jernvägsanläggning mellan Frövi och Falun, som brukspatron Harald Ericsson föreslagit. Första kammaren beviljade 3,090,000 rdr till nordvestra banan. I Andra kammarens förmiddagsplenum yrkade grefve Posse samt hrr Lindström, MuråEn och Hedengren, att 6,180,000 rdr måtte anslås för år 1869 och att af dessa en million måtte få användas redan i år, allt på det att banan måtte kunna blifva färdig redan 1870, hvilket för statsverket skulle medföra den största besparingen. Frih. Liljencrantz yttrade sig för beviljandet af 3,090,000 rdr, hvaremot hr Hierta försvarade utskottets hemställan, att endast 2,250,000 rdr måtte anslås. Kammaren fortsat e under aftonsammankomsten öfverläggningen angående jernvägsbetänkandet. Man var temligen ense om önskvärdheten af nordvestra stambanans afslutande, men frågan gällde blott tiden och till följd deraf beloppet af det anslag som för år 1869 borde anslås. De talare, som under förmiddagen yrkat att den betydliga summan af 6,180,000 rdr måtte anslås, funno ringa medhåll utaf de herrar ledamöter af kammaren, som yttrade sig under eftermiddagssammanträdet. Endast hr Ocklind som talade först och hr Nils Andersson i Bäfvik, som är vermlanning, förordade detta höga anslag. Visserligen voro de flesta andra talare af den åsigten att det ur ekonomisk synpunkt är bättre att så fort ske kan fullborda en under arbete varande jernväg än att draga nt på tiden dermed sor att slippa göra några större direkta och derför mera märkbara uppoffringar derför. Men de foredrogo att sluta sig antingen till K. M:ts proposition, — måhända mycket derföre att då Första kammaren beslutit anslå 3,090,000 rdr, större utsigt förefanns att få regeringens förslag (om anvisande af 4,650,000 rdr) antaget genom den gemensamma voteringen, än det af förmiddagens talare väckta — eller ock en af hr Mannerskantz gjord framställning om ansläående af den summa regeringen äskat, men med det tillägg att högst en million deraf må kunna utanordnas redan under innevarande år och återstoden utgå under år 1869. För anslagets bestämmanda fill 3aoa aon rdr talada her Madin Tillan