Göteborgsposten – 29 april 1868, sida 2

langfullt kämpat för undervisningens frihet, töljande träffande sanningar: Menniskoanden mäste antingen absolut förneka, att det finnes något bortom det ändliga, eller ock försöka att öfverskrida gränserna, och det tyckes redan som att den vetenskapliga och den filo sofiska rörelsen, i det de ömsesidigt studera och genomtränga hvarandra, sträfva mot ett slags vetenskaplig idealism, i hvars sköte spiritualismen och materialismen skola kunna förenas eller åtminstone närma sig hvarandra. Betecknande symptomer låta förutsäga denna stundande försoning, hvilken skönjes och tillochmed redan bebådas af vår tids djupaste tänkare. Se der, hvarthän denna frihet för de vetenskapliga forskningarne sträfvar, som förskräcker eder (klerikala); och se der den rörelse som man skulle hejda, om man, genom statens inblandning, återuppväckte den gamla antagonismen mellan den af makten försvarade och påbjudna spiritualismen och materialismen, som sjelfva skenet af förföljelse skulle förorda hos de unga. : I sammanhang härmed må nämnas, att en ung läkare, hr Grenier, speciminerade med en skrift, hvari han förnekade menniskan den fria viljans egenskap. Denna skrift väckte en sådan storm hos de klerikala, att genom deras häftiga påtryckning regeringen måste inskrida och förklara hr Grenier oberättigad att utöfva läkareembetet. Journal des Debats anmärker härtill spetsigt: Man förebrår en medicine studerande, att han förnekat den fria viljan, har icke S:t Augustinus anklagats för att han genom sin lära om nådavalet förnekat densamma? Hade man icke, på samma gång man undertryckte Greniers thes, bort undertrycka äfven en kyrkofaders verk? Man kan lätt se, hvarthän detta för; det skulle vara detsamma som att återfalla i inqvisitionssystemet. De ortodoxa äro sig lika öfverallt. Från England skrifves om mordförsö ket mot prins Alfred (ej Albert, såsom vi i går felaktigt uppgåfvo) i Sidney, att attentatet skedde d. 12:te Mars och att skottet träffat prinsen i ryggen. Gerningsmannen, feniern Ofarrel, är gripen och har bekänt. Kulan är uttagen, och prinsens tillstånd är utan fara. Från Abyssinien har man erhållit följande fullständigare uppgifter: General Napier slog abyssinska hären d. 13 d:s utanför Magdala. Kejsar Theodor drog sig då tillbaka inom fästningen samt utsände ur densamma alla fångar, äfven de europeiska, och icke stridbara personer. Härmed lät den engelske öfverbefälhafvaren sig likväl icke nöja, utan fordrade, att Theodor skulle gitva sig på nåd och onåd. Härpå ville den i och för sig tappre fursten ej ingå, utan beslöt att försvara sig efter bästa förmåga. Dagen derefter, eller d. 14 d:s, lät general Napier då sina trupper storma Magdala. Under striden föll kejsar Theodor. Platsen intogs och 14,000 man abyssinier sträckte vapen. Prinsen och prinsessan af Wales ha återkommit will London från Irland. Lord Derby är nu så pass återställd, att han kunnat ånyo intaga sin plats i parlamentets öfverhus. Inom Förenta Staternas senat fortgår processen mot presidenten. Sedan den anklagade genom sina vittnen sökt ådagalägga sin oskuld, förklarade åtalarne genom Boutwell, att åtalets berättigande genom vittnesförhören yttermera stärkts. Boutwell slöt sitt långa tal med uppmaningen till senaten, att denna skulle uttala sin fällande dom öfver presidenten. Från Valparaiso meddelas följande intressanta notis: Ett af våra vigtigaste Cordillererpass är Dona Ana eller Yerba Buena, 13,000 fot högt. På dess spets har presten Jos6 Sagues, en kännare i den indianska fornkunskapen, gjort ett anmärkningsvärdt fynd, neml. en mycket gammal begrafningsplats, hvilken innehåller en mängd sällsynta föremål. Vid anställda gräfningar har man funnit ett med guldsirater betäckt Huanaco-skelett, en tre skålp. tung silfverfigur och en statyett, som framställer en indian från början af 16:de århundradet. Dessa och andra saker voro inlindade i ylletyg samt betäckta med stenar och träkol. En prest i distriktet Lublin i Polen hade en månad före påskveckan i vederbörlig ordning skickat manuskripterna till trenne pre: dikningar till ryske majoren Kaminski för undergående af censur. Påskveckan ryckte närmare, predikningarne kommo icke tillbaka. Orolig skref presten och påminte sin stränge censor derom. Denne svarade helt kort: Jag saknar för närvarande tid att genomgå de omfångsrika manuskripterna, hvarför predikningarne under påskveckan inställas. Den polske presten måste underkasta sig ryssens godtycke och göra messfall, ty om han vågat 1 ham AA Add da QOA