12 L—L—hciB33030ssrG. lssm Från Utlandet. Telegrammer från Berlin hafva haft åtskilligt att förmäla om afväpning o. dyl. Särskilt har man fäst stort afseende vid en del hemförlofningar, som Preussens regering företagit inom sin arme; och de tyska tidningarne hade redan börjat skrifva sina ledare angående den fredens sera, som denna afväpning skulle inleda. Dock måste man redan nu medge, att dessa hemförlofningar icke varit af någon betydelse. Någon synnerlig politisk betydelse kunde en sådan åtgärd ej heller gerna ega, äfven om den företogs i större skala; då det hela inskränker sig till att ett ringa antal soldater hemsändes, blir demonstrationen alldeles betydelselös, äfven om Preussen vill härmed ge sig mine af att hysa fredliga afsigter. Förbundskassan har kommit i stark underbalans på grund af de stora rustningarne, men Bismarck skall hysa sina betänkligheter vid att begära nya bevillningar af den nordtyska riksdagen och har uppmanat krigsministern att draga på framtiden, så godt sig göra låter. Hemförlofningen eger derför högst sannolikt rum, i afsigt att framkalla en liten minskning i utgifterna. Under alla omständigheter är det icke genom att hemsända några soldater, hvilka straxt kunna åter inkallas, som preussiska regeringen kan återupprätta förtroendet i Europa. Dertill fordras först och främst, att hon gör sin skyldighet och uppfyller fördragen, hvarigenom hon endast kan få verlden att tro, det hon brutit med eröfringspolitiken. Det finnes som bekant isynnerhet tvenne brännande frågor, hvilka tjena till att visa, hvad Preussen för i skölden, neml. den sydtyska och den nordslesvigska. Uti ingendera synes Preussen hugadt att hålla sig till gifna bestämmelser, och så länge det trotsar andra makter samt ej aktar sina egna löften, utan blott lyder, hvad sjelfva dess intressen bjuda, så kan Europa ej vänta sig varaktig fred, förrän saken uppgjorts. Frankrike synes äfven till dess vederbörliga halt uppskavta denna utpuffade reduktion. Atminstone säger Patrie, som i det fallet bör vara väl underrättad, att det visserligen är budgetsutskottets afsigt att betäcka utgifterna för året medelst de vanliga hjelpkällorna och att införa besparingar; men att det derför icke vill göra det militära försvarstillståndet svagare. Moniteurtillkännagifver, att Gubonkoloniens område på Afrikas vestkust genom ingånget fördrag utvidgats till Fernand-Vanströmmen. Bladet utkastar en lockande beskrifning af de nyförvärfvade länder, öfver hvilka Frankrike numera utvidgat sitt välde. Landets rikedom, heter det, befolkningens arbetsamhet och godmodighet, kommunikationernas beqvämlighet, det sunda klimatet, allt inbjuder europ6erna att i halfön Lopez laguner drifva handel. Man kan antaga, att detta land skall bli en kommersiel medelpunkt, hvilken kanske icke skall stå efter Congo, som på fyra år erhållit en så märkvärdig utveckling. ; Furst Czartoryski har blifvit af kejsar Napoleon emottagen i Tuileriepalatset. Man antager, att de samtalat om den ryska ukas, som utstryker konungariket Polen ur kartan. I Frankrike finnes ej mindre än 5,614 sällskaper för ömsesidig hjelp, hvilka ega en samlad förmögenhet af 43,063,253 fres, hvilket visar sedan d. 31 Dec. 1865 en tillökning af 326 sällskaper och af 3,232,580 fres. Samtliga sällskapernas inkomster uppgingo år 1866 till 13,945,824 fres och utgifterna till 11,966,158 francs. Det omtalas såsom någonting hvilket aldrig förut händt, att, då Jules Favre höll sitt inträdestal i franska akademien, det hvisslades tvenne gånger, när han yttrade sig emot materialismen, hvilken synes vinna en ganska betänklig utbredning i Frankrike. De klerikala vilja betvinga den, men tillgripa dervid den gamla bekanta åtgärden att söka undertrycka densamma, genom att förmå staten blanda sig deri och vidtaga tvångsåtgärder. De upplysta och frisinnade uppresa sig häremot och påpeka hurusom de materialistiska tendensernas öfvervigt just härleder sig deraf, att man lyckats förmå regeringen förut inblanda sig i den filosofiska undervisningen och hämma dennas sjelfständiga utveckling. Journal des T4hatat vttrar med anledning häraf i alntet