Göteborgsposten – 23 april 1868, sida 1

— — ström, hvarförutom handlingens riktighet var bestyrkt af notarius publicus dAubigne i Stockholm och forsedd med hans expeditions blåa stämpel. Wijkander har vidgått, att å denna handling alla namnen, utom hans eget, äro falska. Äfven hela notarialpåskriften och dess stämpel äro förfalskade. Stämpeln ser vid första ögonkastet ut att vara i behörig ordning, men tål ej en närmare granskning. Det andra papperet, lånebankens å 60,000 rdr, är utfärdadt af Wijkander i sistl. Februari månad och belänades d. 4 Mars samt utgör antagligen hans sista, men också längst drifna förfalskning. Såsom borgen för denna förbindelse finnas tecknade namnen N, S. von Koch, A. Silfverstolpe, S. Lovn, L. J. Lovön, A. Adlerareuta, C. M. Hindbeck, Stockenstrom (?) och C. G. Lejonhjelm. Alla dessa namn äro försedda med sigiller, falska likasom namnen. Under namnen Koch och Lejonhjelm ser man deras adliga sigiller, hvilka, såsom det tyckes, blifvit löstagna från annat håll och skickligt fästade på papperet. Vid namnet Adlercreutz är fogadt ett helt litet sigill. De öfriga äro utrustade med temligen simpla, behörigen påtryckta sigiller med ett par bokstäfver i hvarje, motsvarande namnens initialer (äfven vid namnen Silfverstolpe och Stockenstrom). Sigillerna lär Wijkander säga sig hafva köpt i Stockholm, (Vi kunna upplysa att W. lät köpa flera bokstafssigiller här i Göteborg). Personer, som talat vid Wijkander i häktet, säga, att han är, som man kan tänka, djupt bedröfvad, men lugn. Han lär yttra, att han med visshet trodde sig ha kunnat klarera hela denna massa af förfalskningar, om — han så:t ostörd behandla dem i ytterligare tre år. Så förmånlig visade sig nu den ärliga delen af affären, som med framgång drifves i storartad omfattning, Rörande Ölsboda bolag börja, efter hvad man sagt oss, dess grannar tro och hoppas, att verksamheten skall fortgå orubbad och, såsom vilkor för ett sådant förhållande, bolagets fordringsegare efterhand blifva godtgjorde. Blir denna sägen verklighet, så vore det mycket hugneligt. Och hvarför skulle man ej tro derpå? Om Wijkanders kanske något sangviniska förhoppningar skulle vara blott till hälften sanna, så är ju ändock Ölsbodaaffären i och för sig god, inberäknadt dess skuldbelopp: och de moraliska skälen, som nödvändigtvis måste väsendtligen inverka på bolagsmännen, äro i sanning talande. Man bör sålunda kunna hoppas, att denna ledsamma sak vinner den bästa upplösning som numera är möjlig. Borgmästaretjensten i Örebro. Vid i Tisdags förrättadt borgmästareval erhöllo följande personer förslagsrum: t. f. borgmästaren E. J. Wikander med 351, v. häradsh. C. J. Almqvist 175 och rådman A.J. Åberg 104 röster. Närmast i röstantal voro: v. häradsh. S. T. Rubin med 77, magistratssekreteraren i Lidköping C. A. J. Wennrus 74, v. häradsh. C. Stenberg 61, landssekreteraren i Örebro A. IIelling 53 och rådman T. Elfstedt i Arboga med 42 röster. Dödsfall. I Tisdagsnumret omtalades att possessionaten C. R. Smedmark på Kyrkebo i Warnhem, efter att genom ett vådaskott från sin egen bössa illa ha sårat sig, i ett ganska betänkligt tillstånd blifvit införd till Falköpings lasarett sistl. Fredag. Den ännu unge mannen afled derstädes natten till i Måndags och endast några få minuter innan han upp gaf andan hade hans hustru och moder anländt till dödsbädden. En gammal skriflärare vid namn Schulten, hvilken för flera år sedan hedrade vår stad med ett besök, har i dagarne aflidit å Falköpings lasarett af en elakartad kräft sjukdom. Jernbanetrafiken. Vid Uddevalla-We nersborg-Herrljunga jernväg belöpte sig tra sikinkomsten under Mars månad till 22,545 rdr, mot 12,027 rdr samtid. år 1867. Från Riksdagen. Andra kammaren biföll vid sitt sammanträde sisvl. Måndags afton med 77 röster mot 68 statsutskottets betänkande angående skjutsväsendets ordnande, hvilket förut blifvit jemväl af Första kammaren beviljadt. Enligt detta betänkande skulle riks dagen hos K. M:t anhålla: dels att K. M:t täcktes låta vidtaga sådana åtgärder, att postskjutsskyldigheten må, så skyndsamt som lämpligen ske kan, från jordbruket skiljas, emot aliggande för posthemman att fullgöra de onera, från hvilka de hittills varit i egenskap af posthemman befriade, äfvensom hemställa, att, derest, af brist på medel, hinder för hela postskjutsons ställande på beting skulle möta, K. M:t då måtte till riksdagen göra den framställning, hvartill omständigheterna kunnat föranleda, samt dels att K. M:t täcktes låta genom vederbörande länsstyrelser noggrannt utreda de förhällanden, som kunna anses betinga de höga bidragen för entreprenadinrättningar å alla de ställen, der dessa bidrag uppgå till anmärkvingsvärdt höga belopp, eller åtmiastone der de öfverstiga 50 rdr på hv.rje helt hemman, eller för stad enahanda belopp på hvarje fullt hundratal af stadens innevånare, samt att K. M:t ville låta för riksdagen framlägga den sålunda åstadkomna utredning, jemte förslag till de åtgärder, bvilka för undanrödjande af de missförhållanden, som i verkligheten må ega rum, kunna finnas mest lämpliga. Kammaren biföll vidare, i likhet med Första kammaren, bl. a. statsutskottets hemställanmdan am att AA2 FANA 282