Göteborgsposten – 18 april 1868, sida 1

Storsadjunkten A. Lagerblom 44, v. pastorn A. Wetter 23 och t. f. domkyrkokomministern J. 0. Spoln 4 röster. Nya Teatern. Representationen igår afton af de förenade Lorini-Lannerska sällska pen gafs för särdeles godt hus och program met var onekligen också ganska lockande. Förutom 1:a akten ur operan Lucie, i hvilken m:ll Calisto och hr Bentami tillvunno sig mycket och välförtjent bifall, 4:de akten ur op. Trubaduren samt tvenne sångnummer föredragna af m:ll Bennati, gafs för 1:a gången ett dansdivertissement at mill Lanner, benämndt Rosen från Sevilla, Man återfann visserligen i detta divertissement alla figurerna från Rossinis Barberaren i Sevilla, och lite till, men föga af handlingen. Det är dock lätt förklarligt att i en balett Don Basilio snarare uppträder som dansmästare än som sånglärare och att gretve Almaviva hellre dansar en pas de deux än sjunger en duett med sin Rosina. Ehuru på visst sätt ett slags parodi härigenom uppkommer, så vittnade dock kompositionen på ett högst fördelaktigt sätt om författarinnans, m:ll Lanners, fyndighet och utmärkta ösprit d arrangoment. Den lifliga handlingen, de komiska situationerna, de vackert anordnade dansarne, och främst bland dessa den pikanta spegeldansen, allt bidrog till att försätta publiken i den angenämaste stämning och den allmänna belåtenheten gaf sig tillkänna i det rikliga bifall som från början till slut genljöd i salongen och hvaraf lejonparten tillföll m:ll Lanner, hvilken vid detta tillfälle törutom sin utmärkta och behagfulla dans äfven företedde en annan, ny sida af sin förmåga, nemligen som pianist. Med ett ord, divertissementet vann den mest afgjorda framgång, och vi betvifla icke att detsamma skall locka fullt hus till den afskedsrepresentation som i morgon gitves af balettsällskapet. I afton gifves den sista representationen (den 8:de i abonnementet) af italienska operasällskapet, efter ett intressant och omvexlande program, hvars 2:a afdelning består at idel nya saker. Oförmodadt hinder. I går på e. mstraxt före det ångf. Hero skulle till Hull öfverföra en laddning emigranter, infann sig polismästare Löfmark jemte polistjenstemän ombord på fartyget och förbjöd detsammas afgång, förrän passagerarne blifvit räknade. Denna åtgärd företogs på order från Landshöfdinge-embetet, enär man haft giltiga skäl att förmoda det antalet af inskeppade emigranter, som förut i dag afgått med ångt. Oato, vida öfverstigit det antal fartyget enligt lag finge medföra, med anledning hvarat man förmodade att samma lagstridighet skulle komma att begås på ÅHero. Så var också ganska riktigt förhållandet, besigtningscertifikatet för detta fartyg, som är besigtigadt i England, innehåller att detsamma endast får medföra 321 personer, och ombord fanns ett vida större antal. För att under sådane förhållanden afresan skulle kunna förhindras, lät polismästaren vederbörande tulltjenstemän försegla ratten med tullkammarens sigill, hvarjomte stadgades att i dag på morgonen en ordentlig räkning och utgallring skall ega rum, så att fartyget vid sin afgång icke kommer att medföra ett högre antal passagerare än det lagliga. Så välbetänkt denna åtgärd var och hur tacksam man i mensklighetens intresse måste vara ordningens upprätthållare för detta kraftiga steg, kan man dock lätt föreställa sig, hvilken oerhörd villervalla, som härigenom uppstod. Den som var i tillfälle att i går afton betrakta det kaos, som ångfartygets inre erbjöd af gråtande, skrattande, svärjande och hojtande grupper, at koffertar, kistor, sängkläder och husgerådssaker kastade huller om buller, såg samma skådespel upprepadt i de omkring fartyget liggande pråmarne, ja, tillochmed på kajen framför Nya Tullhuset, han kunde säkerligen icke underlåta att af innersta hjerta beklaga alla dessa stackars menuiskor, som ha så oändligt brådtom att lemna sina fäders land, för att i ett okändt och främmande gå ovissa öden till mötes. Sockerpriserna ha af härv. raffinadörer, till följd af råvarans stegring, blifvit från och med i går höjda med 3 öre pr d4 för alla sorter, samt med 2 öre pr då för sirup. Litterärt understöd. Redaktionen af den i Göteborg utkommande tidskriften Skolvännen har, på derom gjord och at härv. domkapitel törordad ansökan, af K. M:t fått sig beviljad för innevarande år en gratifikation af 300 rdr rmt i och för nämnda tidskrifts fortsatta utgifning och för sitt sålunda ådagalagda nit om folkundervisningen. Doc. Dietrichson gifver, såsom våra läsare af annons i dagens tidning finna, nästk. Måndag å Mindre börssalen en afskedsföreläsning, hvars ämne blir, efter hvad det i annonsen heter: Ett konstnärslif och ett martysium. Denna benämning innebär, som man inner, något i och för sig lockande; men itan tvifvel skall föreläsaren med sin lysande — — AU A-— Fm PD A KH — —