Göteborgsposten – 17 april 1868, sida 2

Det är derför på tiden, att vi protestanter öppna ögonen för, huru jesuiterna med outtröttlig energi arbeta på prostestantismens tillintetgörelse, och huru det omvändelseverk, som det sextonde och sjuttonde århundradets jesuiter efterlemnade halffärdigt, upptagits af deras lärjungar i våra dagar med hela Ordens första ungdomshänförelse. Af intresse är derför en blick på den katolska propagandan i de protestantiska länderna, hvilka för ögonblicket isynnerhet äro föremål för jesuitisk eröfring. I början af detta århundrade fanns deti England och Skotland 60,000 katoliker och 35 katolska kapeller. År 1863 räknade man der 4 millioner katoliker, 1,100 kyrkor och 200 kloster. Det är isynnerhet bland de högre klasserna, som den katolska kyrkan i England vinner proselyter, och för ett par år sedan uttalade den katolska erkebiskopen af Westminster, kardinal Wiseman, spå ett offentligt möte såsom sitt hopp, att det protestantiska England skulle inom några menniskoåldrar tillhöra foruduvus historia. I början af århundradet måste katolikerna i Berlin hålla sin gudstjenst i ett aflägset stall; nu finnas 7 katolska kyrkor i Berlin och 25,000 katoliker. För 60 år sedan förhöll sig den katolska befolkningen i Nordamerikas Förenta Stater som 1 till 200. Nu utgöra katolikerna der mer än !s-del af befolkningen; de räkna inemot 5 millioner med 300 kyrkor, till en del de rikaste i hela Nordamerika, hvarvid man dock måste liksom i England tänka på de många invandringarne af katolska irländare. Stödjande sig på denna utomordentliga propaganda i de protestantiska länderna, kunde derför abbön Mermillod från Gnve, hvilken bär hedersnamnet Schweizs Apostel, på den katolska kongressen i Mecheln 1863 sluta mötets märkliga möten med ett fördrag öfver de kristna kyrkornas enhet, hvilket bebådade romerska kyrkans snart förestående segertåg genom de protestantiska länderna. Mötet lyssnade under hänförelse till de lysande utsigterna, men han väckte isynnerhet dess lifliga bifall, då han såsom ett slags heligt insegel på de ljusa förhoppningarne meddelade ett samtal, som han haft med den helige fadren i Rom. Då abben för Pius IX framhållit betydelsen af, att i Calvins stad nu reser sig en praktfull kyrka, invigd åt den obefläckade aflelsen, och att nu mer än hälften af nämnde stads innevånare äro katoliker, utbrast påfven liksom i profetisk vision: Gud har bestämt mig att icke allenast förkunna dogmen om den obefläckade aflelsen, utan äfven att se följderna deraf. Ja! jag skall bryta ned den protestantiska trekant, som hotar det katolska Rom; jag har insatt en kardinal i London, jag skall insätta en biskop i Berlin, och med tillhjelp af den obefläckade aflelsen skall jag taga det protestantiska Rom (Gnöve) i besittning. — Som sagdt, vi protestanter ha skäl att bli uppmärksamma på hvad som tilldrager sig omkring oss. officielt och officiöst söker man nu i Frankrike att häfva farhågorna för ett krig. La France säger: Det finnes ingen anledning att vänta ett krig. De af Preussen skapade nya förhållandena hafva af Frankrike och Europa erkänts såsom fullbordade fakta, hvilka hvarken hota någon stor nations intresse eller värdighet. Förhållandet mellan Paris och Berlin är tillfredsställande. Freden mellan Tyskland och Frankrike är en borgen för freden i Orienten. Äfven den sjelfständiga Journal des Debats förklarar de nyaste krigsryktena för ogrundade. Frankrike har tillbakavisat åtskilliga alliansanbud och afslagit Danmarks anmodan om att inblanda sig i den nordslesvigska frågan. Frankrike ådagalägger derigenom, att det icke önskar krig, utan tvärtom undviker allt, som skulle kunna föranleda ens små tvister. Men tror väl den stora allmänheten på dessa fredsförsäkringar? Kan den det väl, då samtidigt med dem nya berättelser om franska rustningar komma fram? Sålunda har krigsministern marskalk Niel gifvit befallning om, att flera gardeskårer skola hålla sig redo att utrycka, tör att ligga i läger på slätten Saint-Maur i närheten af Paris. De skola inställa sig brigadvis, för att deltaga i speciela öfningar, isynnerhet med Chassepotgevären, och början skulle ske d. 15 d:s. I år skola således, anmärker Pays, permanenta läger upprättas på följande ställen i Frankrike: Samt-Maur, Chälons, Vincennes, Lannemezan (dep. Öfra Pyrencerna), Sathonay (vid Lyon) och Pas-du-Lanciers -(vid Marseille), för att icke tala om de aktiva divisionerna af 1:sta och 4:de arm6kårerna och kavalleridivisionen i Luneville. I bref från Paris anslås den styrka, som sålunda hålles på fullständig fältfot, till 200,000 man. Vidare berättas från Paris, att stora gevärsbeställningar gjorts i Pirmingham tyA; an af omändrade förladd