Göteborgsposten – 15 april 1868, sida 2

Vi meddelade i går från England, att underrättelse ingått från Abyssinien om, att Sir Napier trodde sig skola uppnå Magdala d. 2 d:s. Det uppgifves nu, att Napier, då posten afgick, beredde sig till att storma platsen, hvarest kejsar Theodor befann sig med de europeiska fångarne, 26 kanoner och 5,000 skarpskyttar, färdig att mottaga en belägring. Livingstone lefver och de vildar ha ljugit, som uppgifvit honom vara död. Den berömde resenären har i början af år 1867 vid Tanganyika-sjön skrifvit bref och kunde således icke bli ihjälslagen under hösten 1866 vid Nyassasjön. Presidenten för geografiska sällskapet Sir Roderick Murchison, som ihärdigt förfäktat den satsen, att Livingstone lefver, fastän många tviflat derpå, har således haft rätt. Livingstone kan snart väntas tillbaka hem till England. Irländska tidningar uppgitva, att den för flera månader sedan med våld befriade fenieröfversten Kelly först för 14 dagar sedan undkommit till Amerika. Han har tills för kort tid sedan hållit sig dold hos en vän i Manchester. I England börja konsumtionsföreningarne ru vinna utbredning äfven på landsbygden, der de synas skola komma att bidraga till genomförandet af stora förändringar. Dagakarlar och andra på landet skola icke längre behöfva förstöra flera arbetsdagar om året på landsvägarne, för att hemta sina förnödenheter från städerna. Jordbrukarne sjelfva skola kunna göra sin förening till en mellanhand mellan dem och deras afnämare i staden och sålunda kunna ytterligare vinna tid — och time is money. Under det att vi här i norra Europa glädja oss åt herrligt vårväder och ovanlig värme, har nyligen fotshög snö fallit i Syrien. I början af Mars, då våren annars fullständigt börjat derstädes ha i år tvenne postkurirer frusit ihjäl i rärheten af Damaskus. I Geneve har arbetarekomiten antagit mästarnes anbud, och arbetena skulle såsom i Måndags åter börja på samtliga verkstäderna. Förenta Staterna komma måhända att i st. f. den afgående gesandten Adams representeras i England af en qvinlig diplomat, mrs Frances Lord Bond. Hon understödjes af ett betydande antal kongressmedlemmar, bl. a. af v. presidenten Wade. Hon arbetar nu ifrigt, skrifves det, på att tränga undan general Molellan, och om hon lyckas, tror hon att presidenten skall utse henne, derför att hon är den enda, som senaten skall vilja bekräfta såsom Unionens gesandt i England. Unionens marindepartement emottager anbud på flera af sina pansarfartyg, hvilka kongressen bemyndigat regeringen att försälja. Anbuden vexla från 425,000 till 750,000 dollars kontant per hvarje fartyg och komma förnämligast från sydamerikanska regeringar. Man har undrat öfver, att Förenta Staterna velat göra sig af med sin pansarflotta, och en del af deras entusiastiska beundrare, hvilka betrakta allt hvad de göra såsom mönstervärdt, ha genast förklarat detta steg såsom ett fredens olivoblad å la Elihu Burrit. Tyvärr för dem och deras illusioner, upplyses det nu, att den storartade afyttringen af dessa fartyg förskrifver sig helt enkelt derifrån, att man anser de gamla pansarfartygen ej längre motsvara tidens kraf, sedan artillerivetenskapen nu gjort så stora framsteg. En andra truppafdelning för den påfliga zouavkåren skall begifva sig till Rom från Montreal d. 15 d:s. ZLL AWAWts—