Göteborgsposten – 6 april 1868, sida 1

Riksdags-Kaleidoskop. XXVI. D. 3 April. Ödet hade så fogat att bevillningsutskottots betänkande i anledning af väckta motioner om särskild beskattning å den inhemska hvitbetssockerfabrikationen föredrogs, behandlades och afgjordes i kamrarne — den första April. I Första kammaren godkändes förslaget. I Andra kammaren blef resultatet dagen värdigt. Vi hafva aldrig hyst förtroende till det myckna talet i nämnde kammare om sträng sparsamhet, vi hafva deri endast spårat det vanliga tillgodoseendet af egna fördelar, men vi hade ändå icke kunnat föreställa oss att de skulle så oblygt framträda under den anspråksfulla okunnighetens beskydd. Landtmannapartiet, som gjort sig till den krassa egennyttans målsman, hade bibragts den föreställningen att en skatt på hvitbetssockertillverkningen skulle menligt inverka på jordbruket, och derföre var det af ingen betydenhet att staten redan några år förlorat 200 å 250,000 rdr årligen genom minskad införseltull å råsocker, en förlust som alltjemt kommer att fortfara och sannolikt ökas till beloppet så länge den nu befintliga hvitbetssockerfabrikationen i Landskrona bedrifves obeskattad. Nämnde parti har vidare låtit intala sig, att genom yrkandet om beskattning på denna fabrikation skola inga nya fabriker i samma genre anläggas, ehuru det är uppenbart att just det ovissa skick, hvari frågan hålles riksdag från riksdag, utgör det största hindret för dylika anläggningar. Bevillningsutskottet föreslog nu en utredning genom sakkunniga män i hvad mån och på hvad sätt ifrågavarande tillverkning lämpligen kan och bör åläggas särskild beskattning. Diskussionen härom öppnades af Ola Jönsson från Kungshult. Han betraktade nyssnämnde förslag såsom liktydigt med rent förbud mot hvitbetssockertillverkningen, sade att den, beskattad, icke kan uthärda konkurrensen med den utländska sockerfabrikationen och yrkade afslag. Hans anförande måtte, naturligtvis mot beräkning, icke slagit an, ty några af dem, som längre fram hade ordet, låtsade icke om att han var den förste talaren, utan betecknade så hr Tranchell, som likvisst var den andre talaren i ordningen. Hr Tranchells föredrag afhördes med spänd uppmärksamhet. Han hade åtagit sig ett svårt och ömtåligt kall. Den föreliggande frågan gällde hvitbetssockersabrikationen i Landskrona. och det gällde huru länge denna fabrik skall åtnjuta ett monopol, som inbringar fabriksbolaget c:a 200,000 rdr årlig vinst endast på sockertullen). Talaren meddelade ) Bör icke detta snarare heta: Lett mronopol, genom hvilket staten lidit c:a 200,000 rärs årlig förjust på minskad rörsockertull ? — Red:n får öfverhufvudtaget reservera sig mot korrespondentens ytt