Göteborgsposten – 4 april 1868, sida 2

skulle kunna ske. Men hvad beträffar artisterna af högre eller lägre rang, lära följande blifvit uppsagda, somliga för att icke vidare engageras, andra uppenbarligen endast för att direktionen må kunna med dem öfverenskomma om förändring af deras vilkor. De uppsagda äro, enligt hvad oss blifvit meddeladt: Fru Zelma Hedin samt m:llna Lublin och Lundeqvist; hrr Olof Strandberg, Labatt, Lundberg, Broman, Sandstedt och Paul samt eleverna Schoultz, Gustafsson, Strandqvist och Jacobsson. Vidare kapellmästaren Norman och kormästaren Söderman. — Af balettstaten premierdansören hr Theodor Marckhl och hr Wessling, fruarne Hjort, Wising och Hagberg samt m:llna Tiljander, Edberg och Åkerlund. — Om operan Vattendragaren, hvilken efter hvad i gårdagens tidning nämndes, efter 18 års hvila i Thorsdags gafs å Stora Toatern, yttrar Dagbl.: Sällan, em någonsin, förtjenar en opera i så hög grad sättas under rubriken musik, som CHUö:U-Iuis Vattendragare. Musik är det i svart sagdt hvarje takt från mästerverkets början till dess slut. Intet arbnte kan ock tydligare säga åhöraren, hvad musik är, lära honom innerligare känna denna sköna konst, som i Cherubini funnit en den ädlaste, värdigaste tolk. Publiken var ovanligt belåten med sin afton; de gamla hade liksom återsett en länge saknad, värderad vän, de unga hade funnit en ny bekantskap, för hvilken, som vi hoppas, månget flyktigt ögonblicks tycke får stå tillbaka. Vi önska, att Vattendragaren ännu många gånger måtte gifvas under denna säsong, och aldrig saknas under någon, till heder både för teatern och publikens musikaliska smak.