Från Utlandet. De europeiska samhällena gripas mer och mer märkbart af en demokratisk rörelse, hvilken skjuter allt snabbare fart, ju mera sluttande planet blir. Denna rörelse ör så tydlig äfven i vårt land, att vi måste med djupt intresse följa densamma jemväl annorstädes, för att dels kunna få en klarare blick för våra egna förhållanden, dels bli i stånd att begagna de lärdomar, andra länders erfarenhet kan gifva oss, på det vi må vara i tillfälle att förebygga de stormar, som dylika: rörelser lätt kunna medtöra. I staden Brighton i England har den bekante Goldwin Smith nyligen å Stadshuset hållit ett tal, hvilket af ofvan påpekade anledning torde vara förtjent af uppmärksamhet, isynnerhet som det angifver det radikala partiets program i England. Likasom här i Sverige har representationsreformen derstädes redan börjat utöfva ett mäktigt inflytande på alla de engelska institutionerna, hvilka den efter hand skall mer och mer Ågenombryta, för att omsider omstöpa dem. Hr Smith visar detta med ett på framtiden riktadt finger, hvilket anger följderna och konseqvenserna af den början som gjorts. Han påpekar i den nya reformakten ialla tecknen till, att allmän valrätt förr eller senare skall införas i England. Han visar, att principen för medborgarnes personliga representation har börjat ersätta den gamla principen om vissa lokaliteters representation, att den gamla fördelningen i köpingar och grefskaper är på väg att försvagas och försvinna af hvilket allt han drager den slutsatsen, att England icke skall stanna förrän det kommit till det sista målet för alla dessa reformer: allmän rösträtt. Reformen skall skapa ett nytt underhvs, och om denna förändring i andra kammarens karakter icke sker plötsligt, skall den likväl icke dröja att göra sig märkbar. Men är det väl möjligt att så betydelsefullt, som man re dan gjort, förändra en så vigtig del af statsmaskineriet, utan att röra vid det öfriga och utan att upprätta en viss harmoni mellan de olika delarne af detsamma? Kan monarkien länge bestå i sina närvarande förhållanden? Dessa frågor uppställer i Eogland Goldwin Smith ... de ha här framkastats af en demokrat med talangfull penna och hänsynslös konseqvens. Goldvin Smith besvarar dem med att öppet säga, hvilka faror som i våra dagar hota den konstitutionella monarkien i alla länder, på samma gång han förklarar sig ingalunda vara ovån till Englands regering, sådan den under nuvarande drottningen varit konstruerad och handhafts. Han betecknar klart och bestämdt det demokratiska partiets allmänna böjelse att under ett eller annat namn skapa ett slags national ansvaring, som har i uppdrag att leda och förbättra allt. Men i det han erkänner denna hog, hvilken bör frambringa ömsom demokratiska diktaturer ärftliga eller föregifvet ärftliga, ömsom presi dentskaper försedda med större makt, än de konstitutionela monarkiorna ha, förutsäger Goldwin Smith, att man skall återkomma frår ;r denna så spridda villfarelse och att demokra tt tien genom erfarenheten skall bli kurerad — 5. för att mer och mer närma sig det system ,. som lemnar regeringen åt exekutiva råd, öl mn vervakade at representationerna, hvilka skol -— — ssn Km TP )t