Göteborgsposten – 1 april 1868, sida 1

statempel och, såsom de i detsamma befintliga med väggmålningar försedda båsen eller smårummen antyda, ett slags occidentalisk karavanserai; sam: den stora basilikan med tribunalet, under hvilket fanns ett rum der fångarne förvarades. Af teatrar har man funnit tvenne: den större och den mindre, Den senare synes ha haft trätak i stället för att ha varit öfvertäckt af ett tält. Denna ovanliga omständighet antyder dess bestämmelse till musiksalong eller odeon. Deras byggnadssätt är för öfrigt halft romerskt, halft grekiskt. — De gamles dramatik har haft ett bestämdt religiöst ursprung. Synnerligast har den utvecklat sig under festerna för Bacchus, ungdomens och glädjens gud. Till en början förekom endast korsång, sedermera uppträdde en Person talande mot koren — det var sålunda en monolog. Derefter uppträdde tvenne personer samtalande — dialog med korsäng. Slutligen uppträdde allt flera personer, och sålunda hade man ett fullständigt drama, medan korsången representerade det lyriska elementet. Man spelade hela dagen. En trilogi (trenne i sammanhang stående stycken) uppfördes; sedermera kom efterpjesen (satyrspelet), ett stycke af lättare art; derpå kom åter en trilogi af en annan författare och så en tredje trilogi af ännu en annan författare. Det var således tillfälle till täflan mellan de olika författarne. Den stora teatern som rymde 5,000 åskådare, var mera beräknad för den romerska komedien. I äldre tider var tillträdet fritt. Staten eller någon rik man bekostade representationorna. I senare tider betalades entr6, ehuru kejsarne äfven bestodo folket icke blott panem utan älven circenses — både bröd och skådespel. Till Teatern hörde tre delar; åskådarnes, korets och skådespelarnes platser. Skådespelarnes plats var naturligtvis sjelfva scenen, korets motsvarade orkesterplatsen och parterren. Hos romrarne användes dock äfven korets plats till sittplatser. Hvad åskådarnes platser beträffade, utgjordes de af tre loge: rader, amfiteatraliskt upphöjda öfver hvarandra. På den nedersta suto senatorerna, på den mellersta medelklassen och på den öfversta det simplare folket; Nedgångarne till de olika logeraderna utgjordes af sju radialt löpande gångar, cunei som de kallades. Öfver det hela var spändt ett soltält. Sittplatserna voro al sten och praktfullt utstyrda. För att sitta mjukare hade man med sig dynor. Scenen var bred, men föga djup, så att något synnerligt perspektiv ej kom i fråga. Kulisserna voro fästade på ett tresidigt, upprättstående prisma, som kunde vridas rundtomkring, allt eftersom den ena eller andra af de med olika dekorationer försedda sidorna skulle vändas mot publiken. I fonden, som understundom var af sten, förekommo trenne dörrar. Genom den mellersta inträdde de kungliga personerna, genom den venstra tjenarne och genom den högra presterna. Landtfolk inkom från den sida, der en landlig dekoration var anbragt och stadsfolk från stadssidan. Dessa arrangementer gjorde programmer öfverflödiga. Man såg genast af det håll, hvarifrån skådespelaren kom, hvad ban skulle föreställa. Ridåen sänktes i stället för att som nutidens höjas. Den var neml. uppbängd på tvenne upprättstående stolpar, hvilka kunde nedsänkas i marken. Biljetterna voro runda, af elfenben eller horn, och på dem lästes icke blott platscus nummer utan äfvon ett namr af någon stor skald eller ryktbar person, bvarigenom en bestämd på samma sätt benämnd del af teatern antyddes. På några af biljetterna läses ordet Yhemicyclica, hvarmed man antager att galleriet afsetts. Föreläsningar. Den färsta af de 3:ne föreläsningar som doc. L. Dietrichson på föranstaltande af härv. Nordiska förening håller öfver Henr. Ibsens dikt ÅPeer Gynt egde rum i går afton intör en tacksam publik, som dock var temligen fåtalig. Vi beklaga att vi af bristande utrymme bindras från att lemna en redogörelse för det intressanta föredraget, hvilket utan tvifvel en hvar med stort nöje skulle åhört. I härv. Pantlåneinrättning har under sistl. Mars månad blifvit utlånt i 3,439 poster 20,372 rdr och inbetalts i 2,841 poster 16,482 rdr. Ullalvorsenska sällskapet har, efter hvad det förljudes, förhyrt Manegen vid Ö. Larmgatan och lärer börja sina föreställningar derstädes redan nästa Söndag. Konungens vistelse i Norge. Ett extratåg afgick i Fredags på morgonen från Kristiania för att möta konungen. Med detta tåg följde de norska medlemmarne af jernbanedirektionen, professorerna Broch och Aschehoug, statsrådet Wergeland, general Fleischer, hofmarskalk Wedel-Jarlsberg, de herrar som blifvit utsedda att under konungens uppehåll i Norge utgöra hans uppvaktning m. fl. Konungen anlände till Arvika i Fredags kl. 3 e. m, eller ett par timmar senare än utsatt var, och sedan middag der intagits fortsattes resan kl. half 5 och skedde ankomsten till Kristiania, såsom förut meddelats, kl. half 10 på aftonen. Redan från kl. 7 på e. m. hade talrika menniskomassor böljat fram genom gatorna, emedan konungens ankomst var utsatt till omkr. half 8, och menniskoskaran ökades då illuminationen vid Carl Johans gatan tog sin början. Under konungens färd från jernbanestationen till torget, mellan de vackert illuminerade byggnaderna, helsades han öfverallt med de lifligaste hurrarop. Det förljudes att vistelsen i Norge blifver helt kort och att afresan från Kristiania är bestämd till d. 7 d:s, då konungen ämnar vara i Stockholm Skärthorsdagen, på hvilken dag den kgl. familjen brukar gå till nattvarden — I Söndags kl. 1 på middagen uppvaktades konungen af en stor del af stadens invånare, hvilka i procession tågade upp till slottet, för att i folkets namn uttala dess glädje öfver konungens lyckligen återvunna helsa. Den norska statsrådsafdelningen i hufvudstaden, neml. statsmin. Sibbern samt statsrådena Möinichen och Haffner, har på befallning AlunAT — I