Göteborgsposten – 1 april 1868, sida 1

färdighet att undervisa äfven i rikets grundlagar, strafflagen och kommunalförordningarne, — Göteborg d. I April 1868. om bysättningstvånget. Det är ganska märkligt att se, huru man nästan öfverallt skyndar att upphäfva denna medeltida straffbestämmelse, som kallas bysättningstvång, liksom om man insåge på alla kanter det obilliga och för vår tid ovärdiga uti att beröfva en menniska friheten för skuld. Arbetet är väl det egentliga medlet för en gäldenär att kunna åvägabringa den produkt, hvars afkastning skall lemna honoe. tillfälle att betala till fullo eller till en del sin fordringsegare. Men för ett sådant arbete fordras frihet. Då man beröfvar gäldenären friheten, beröfvar man honom således äfven tillfället att sjelf betala sin skuld. Detta är en så naturlig sats, att man måste förvånas öfver, att någon ännu kan finnas, som vill törorda bysättningen. Regeringen vill behålla denna straffbestämmelse för en gäldenär, som ej upp gifver alla sina tillgångar. Skulle denna regeringens åsigt vinna gehör vid riksdagen, skulle tusentals trakasserier uppstå. Dessutom bör bysättningen i den saken vara onödig, alldenstund en fordringsegare eger full rätt att at gäldenär uttaga, för gäldande af sin fordran, hvad denne dertill har. Skulle han ej uppgifva allt, hvad han har, må fordringsegaren då ha rätt ate äta honom vedersaras samma öde som en vanlig bedräglig gäldenär. Han beröfvas dervid visserligen sin frihet, men det är för bedrägeri, således för ett brott, och icke för skuld — och skillnaden är ej ringa. Alldenstund denna fråga står på dagordningen, kunna vi hos alla för saken intresserade läsare rekommendera en i Köpenhamn utkommen broschyr, hvilken så till fullo uttömmer ämnet och för öfrigt är af det intresse, att den förtjenar spridning. Broschyren heter: Om Gjeldsfengslets Ophaevelse i Frankrig ved Lov af 22de Juli 1867. Studie til Orervejelse af Sporgsmaalet: om Muligheden af en lignende Reform hos os, af Octavius Hansen. (Gyldendalske Boghandeh). Bränvinsskatten. Den till stadskassören influtna kannetalsafgiften för minuthandel med eller utskänkning af bränvin under innevarande törsäljningsårs senare hälft uppgår i Staden till 29,623 rdr 41 öre (deraf för minutering 13.083 rdr-41 öre och för utskänkning 16,5 0 rdr) och i Majorna till 16,962 rdr 86 öre (deraf för minutering I,669 rdr 46 öre och för utskänkning 15,293 rdr 40 öre). Summa 46,586 rdr 27 öre. Den nettobehållning, som utskänkningsaktiebolaget har att inom årets slut aflemna till stadskassan för detta försäljningsår utgör 83,374 rdr. Göteborgs Postkontor. Den af oss i Måndagens n:o omnämnda förändringen i tiden för posts inlemnande och uttagande å middagarne afser, som man lätt inser, endast Sönoch helgdagar. Offentliga föreläsningarne. Doc. Dietrichson öfvergick vid sin föreläsning i Måndags till en skildring af de oftentliga byggnaderna i Pompeji, Efter att ha erinrat om en under föreläsuingarne sorlidet år gjord framställning om de grekiska templens karakter, hvars mest utmärkta drag är den kring templets alla fyra sidor löpande pelargången, påvisade talaren huruledes de romerska templen blott åt en sida ega en sådan kolonnad. Uiom det grekiska elementet hade i de romerska templen upptagits äfven ett etruriskt, hvilket betingades af etruskernas religion med dess mörka augurer-spåmän. Det sätt, hvarpå augurerna invigde en tempelplats beskrefs, äsvensom den derpå beroende tempelformen. Tal. öfvergick derefter till en specialbeskrisning af de i Pompeji hittills uppgrafda templen: Jupiterstemplet, Jupiter-Juno-templet, Quirinustemplet och Venustemplet. Slutligen omnämndes det intressantaste bland dem alla, Isistemplet, hvilket, förstördt under jordbäfningen, blifvit på bekostnad af en sex ärs gosse uppfördt af dennes förmyndare. Liksom mani våra dagar ofta beräknar att för en dylik uppoffring erhålla t. ex. en orden, så hade man äfven här för den unge myndlingen afsett att erhålla en utmärkelse. Denna tillföll honom äfven, ty sexåringen blef, såsom en inskrift på templet gifver vid handen, Åutan betalning invald bland decurionerna (stadens höga råd). Sådant kunde blott ske sedan stadsstyrelsen under kejsarne och specielt Nero nedsjunkit till en nullitet. Utom det vanliga templet med det förat omnämnda altaret, under hvilket funnos rum för presterna, finnes der äfven en annan byggnad, hvilken förmodligen utgjort det efter orientalisk sed nödvändiga reningsrummet. I en af cellerna fann man ett bord med en måltid, hvilken en Isisprest ej kunnat förmå sig att i ödeläggelsens ögonblick lemna, hvadan hau också fått plikta med sitt lif. Bakom purgatorium funnos låga rum, afsedda för offerdjuren. I en cell anträffade man liket af en offerprest, som mad an otnr vwva AAAHA 2