Göteborgsposten – 30 mars 1868, sida 1

2 SA och obesväradt forma sitt ämne såsom modellören sin vaxbit, betänksamt framlekande en engels vinge i ena ögonblicket och i det andra lika betänksamt ombildande den till en bockfot, så tänker man gerna på den öfver-askade lavaglöden från någon vulkan som ej länge sedan stannat. I decharge-debatten fann han regeringen krastlös och samhället hastigt glidande nedför ett sluttande plan, eller ock sväfvande i luften liksom Semiramis trädgårdar. Om vi hade lyckan af grefve Hamiltons personliga bekantskap, skulle vi söka trösta honom med tillvaron af den sunda och välgörande kraft som kallas vis inertia. och han är alldeles för klarsynt att ej se hur långsamt det jordskredet går, ehuru den diplomatiska konveoansen ej alltid, eller ens ofta, tillåter honom att tala hvad han tänker. NE