Göteborgsposten – 30 mars 1868, sida 1

Moderna Vagabonder ) LRoOman af Edmund Tates. Öfversattning. — Nej, svarade ladyn, med ett smålcendo som visado mer af hennes felfria tänder än vanligt, jag vet att han ej är här, men han skall komma. Jag stämde möte med honom här sistl. Mars i Paris just för denna vecka. Gentlemannen betraktade henne med en så hög grad af öfverraskniog att det riktigt roade henne. Hon smålog ej nu, hon skrattade. — Jag skall med några få ord förklara hvad jag menar, sade hon. Jag har i hela mitt lif kännt Feltones och Arthur har varit mer och mindre kär i mig alltsedan han var gosse; snarare mindre än mer, kanhända, ty detligger i hans karakter, och så att det ej gjort ringaste intrång i hang kärlek för en hel mängd andra qvinnor. Han och haos far ha aldrig kommit väl öfverens. Mr Felton tyckte ej om hans lefnadssätt och allt sqvaller som gick om honom ; isynnerhet tyckte han ej om att han var kär i mig, ty han kan ej fördraga mig. Förskräckligt dålig smak, eller hur? Förskräckligt dålig smak — tack, ni behöfver ej säga ja; naturligtvis fäster jag ej minsta afseende dervid och bryr mig ej det ringaste om Arthur Felton. ) Forts. fr.ål:o 72.