Göteborgsposten – 17 mars 1868, sida 2

Article Image
hvarest några så representationer komma att gitvas, och begifver sig sällskapet derifrån till Kristianstad, för att derstädes gifva en söljd af föreställningar. Kasseauktion. Vid i går förrättad tullauktion å ett parti sjöskadadt kaffe, hitkommet från Rio Janeiro med skon.-skopp. Astrid, försåldes partiet till högst 42 4 öre och lägst 364 öre pr förtulladt skålpund. Den auktion å ett annat parti sjöskadadt kaffe, hitkommet pr skon. Fidele, som var annonserad att samtidigt försiggå, har blifvit inställd. Länets sommarting. Innevarande års lagtima sommarting äro utsatta att hållas å följande tider och ställen, neml.: i häradsh. 4. Svalanders domsaga: med Askims bärad å tingsstället Kärra d. 16 Juni; med Vestra och Östra Hisings härader ätingsstallet Bärby d. 5 Maj; i borgwäst. P. Ekmans domsaga: med Safvedals härad å tingsstället Landvetter d. 2 Juni; i häradsb. O. F. Urselle msaga: med Islands Nordre härad å tingsställec Swmedseröd d. 13 Maj; med Södre härad å tingsstället i Kongelf d. 18 Juni; med Fräkne härad å tingestället Grohed d. 1 Maj; med Torpe härad a tingsstället Holmen d. 9 Juni; i bäradshösd. V. W.-. Åbergs domsaga: med Orousts och Tjörns härader å tingsstället Svanesund d. 12 Maj; i båradsb. A. Rosenqvists domsaga: med Lane härad å tingsstället i Uddevalla d. 4 Maj; med Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotonas härader å tingsstället Qviström d. 3 Juni; i häradsb, L. Norins domsaga: med Vette härad å tingsstället i Strömstad d. 19 Maj; med Tanums härad å tingsstället Hede d. 16 Juni; wed Qville härad å tingsstället Rabbalsbede d. 2 Juni, med Bullarens härad a tingsstället Östa d. 4 Maj. Neckens polskapå — Stora Opevan i Paris. Vi meddelade i gårdagens N:o efter parisertidningen Figaro en skildring at vår ryktbara landsmaninna Kristina Nilssons första uppträdande som Ophelia i Ambroise Thomas nya opera Hamlet. I ett enskildt bref från Paris meddelar nu en derstädes bosatt svensk, att den ballad i 4:de akten som, sjungen af m:ll Nilsson, allmänt anses ha mest bidragit till operans framgång, helt enkelt är en svensk folkmelodi, perlan bland våra folkvisor, Neckens polka. Hvilket egendomligt poetiskt sammanträffande af omständigheter ligger icke deri, att den melodi, som det okonstlade, begåfvade naturbarnet, hyddans oskyldiga dotter, allraförst lärde sig uppfatta och älska då hon tankfull vandrade omkring i Nordens herrliga natur, den melodi, som kanske först hos henne väckte den inneboende, slumrande gudagnistan, en dag af henne sjungen, skulle hänföra och elektrisera verldens mest bildade och granntyckta publik, hvars bitall bildar sista bladet i konstnärens corona triumphalis ! Annu lefver, aktad och älskad, den man, som eger försla och största förtjensten af att från svenska folkets egna läppar ha upphemtat dessa underbara melodier, som här hemma fylla våra bröst med ett outsägligt vemod och derborta i främmande land komma våra hjertan att klappa af en oöfvervinnelig hemlängtans trånad. Föga anade väl han, då han midt i en af våra majestätiskt allvarliga skogar, en afton då solen dalade i vester, etter en fattig vedhuggares konstlösa sång upptecknade dessa undersköna toner, att de en gång skulle tjusa konstkännarne i verldens hufvudstad, samlade i en prakttull salong, skimrande af glans och ljus, smyckad med allt hvad den förfinade lyxen ypperst kan skapa. Hvilken lexa för dem bland oss, hvilka älias att göra vårt folk bekant med det utländska musikaliska glitterprål, hvars triviala innehåll erhållit sitt enda, men falska värde genom det allberrskande modets hallstämpel. Samma publik, hvars förskämda musikaliska smak mången bland oss liksom satt en ära i att efterapa, vänder sig nu med leda från allt detta innehållslösa klingklang för att värmas vid det enkla återljudet från våra skogars sus och våra bäckars språng. Vi tillägga till det, som igår anfördes rörande m:ll Nilssons framställning af Ophelia, följande omdöme af La Francees musik-kritiker Hippolyte Prevost, hvilken efter, att ha framhållit det vanskliga, ja nästan omöjliga i att framställa vanvettet på scenen yttrar: En qvinna hvars talang och hela personligbet är uppfylld af behag, renhet och poesi. har nyss utfört detta underverk. Utan gestikulation, utan åtbörder, blott genom blickens trollkraft, genom organens makt och hållningens rörande behag, har m:ll Nilsson vifvit Shakespeares Ophelia en så ideal framställning, som kanhända icke eos skaldens snille anat. Heder åt den framstående skåderpelerskan, den högt begåfvade konstnärinnan! Hennes debut på operan har på en gång varit en triumf och åt henne vunnit allas sympati. Och hvilken rörelse, hvilket bifall, som följde på vansinnighetsscenen! Det var inspiration, hänförelse, och om jag underlåter begagna orden furore och fanatism, så är det derföre att jag är rädd att förändra den moraliska karakteren i den vidunderliga lycka hon gjorde. En korrespondent till en dansk tidning tillägger att m:lI Nilssons skönhet, hennes fina gratie. hennes -Skangjnaviska drace hann

17 mars 1868, sida 2

Thumbnail