Göteborgsposten – 16 mars 1868, sida 1

om den allmänna rösträtten. II. Sedan den allmänna lagstiftningen geno:n kommunalförfattningarnes bestämmande af rös:rätt efter förmögenhet, vid val till kommunalfullmäktige, sålunda delat landets medborgare i detta hänseende uti tvenne stora klasser: de rika och de mindre bemedlade, har man redan kommit till den insigt, att en förmed ling emellan dem måste finnas, för afhjelpande af en redan med ovilja sedd orättvisa. Man inser, kortligen, att en annan röstgrund vid kommunalval än den efter förmögenheten måste bestämmas. Man godkänner riktigheten af den engelske statsråttsfilososens sats: Det representativa systemet bör vara så inrättad, att det ej tillåter något af de olika klassintressena att blifva nog mäktigt att kunra (utan att derför behöfva göra det) väga mer ån rättvisan och sanningen hos de andra klasaintressena. Det bör alltid bibehålla en sådan jemnvigt emellan de olika intressena, att intet af dem kan räkna på framgång med mindre än att det tager till hjelp de persone, som handla af mer upphöjda motiver och viusträcktare samt på framtiden riktade utsigter. Hvilken röstegrund bör då sökas, för att de olika klassintressena må uppväga hvarandra? Det finnes en del personer, som med en häftighet, hvilken borde vara utesluten från området tör den allmänna diskussionen i detta VARSE —