Göteborgsposten – 11 mars 1868, sida 1

——— :r—kch2pt—i -— styrkande af motionerna, godkände likväl det slut, hvartill utskottet kommit. Han fann det inko-scqvent om Riksdagen nu nedsatte det ifrågavarande anslaget, då förra rikets ständer så nyligen fastställt detsamma samt dertill genom beviljande af en million rår att lör en gång af K. M:t disponeras visat sig till fullo erkänna behofvet deraf. En nedsättning sådan som den nu föreslagua skulle cöra representationen skyldig till ogranlagenhet och otacksamhet mot en konung, som likväl fremlagt och genomfört den af hela landet önskade representationsförändringen. Hrr Liss Ölof Larsson m. fl. instämde med hr C. ALarsson i hans begäran om nedsättning i anslaget till slottestaterna och yrkade återremiss i detta syfte. Dessa talare åberopade hufvudsakligen samma skäl för en dylik nedsättning, som af föregående talare anförts derför, nemligen, att då landets nuvarande betryckta ställning ovilkorligen fordrade sparsamhet. och indragningar dersor måte göras a de öfriga hufvudtitlarne, äfven den nu ifråguvarande l:sta hulvudti:eln horde i någon mån vidkännas nedsättning i anslagen. Flera af dessa tal;re ville likväl öppet erkånna den tacksamhetsskuld, hvari de stodo till en af alla älskad och vördad konung, ehuru nödvändigheten tvang dem att vidhålla den nu af dem framställda begäran, hvari ett par förmenade sig ega understöd i den allmänna opinionen. Hr Björck fann det oriktigt att en representant. cm också han trodde sig uttala den allmänna meningen, framställde påståenden, såsom nu blifvit gjord, utan att kunna bringa dem till en praktisk lösning eller leda dem derhän, att åvägabringa besparing i folkets skattebördor. Hvarken statsutskottet eller representationen kunde göra klart för sig civillistans behof, och någon förändring i nu föreslagna sylte kunde derföre icke åstadkommas annat än genom öfsverenskommelse mellan de begge statsmakterna. Man kunde visserligen under en annan form uttala en önskan om nedsättning, nemligen under anhållan hos K. M:t om utredning af frågan; men en direkt nodsättning i civillistans anslag kunde enligt tal. äsigt icke ävagabringas med mindre än att statens organisation byggdes på helt och bållet nya principer och grundvalar. Hrr Olterström och Jan Andersson yurade sig för bifall till statsutskottets utlåtande. ÄÅlvenaa hr Key, hvilken ansåg konungen, sås m statens främste embetsman, hafva samma rätt till den hon m tillförsäkrade lön, som hrarj annan rikets embetsman. Gr. Posse varnade för att så tillämpa sparsamhetsprincipen, at den förnärmade en annans rätt. IIau invände mot den siste talaren, att det icke borde vara fsumakton, som skyddade en persons räv till en gång gitna ininkomster, utan rältsmedvetandet samt förklarade Big icke vilja vedervåga den konungeliga värdigheten genom ett smanktigt anfall mot civillistan. Hvad anslaget till slottsstaterna berräffade, så betrakiade talaren denna fråga ur reut praktisk synpunkt, i det han visade att dessa anslag till underhålt o. 8. v. af de k. slomten un lerstego de utgifter, som enskilda personer måste vidkannas för underhåll at sina egendomar i förhållande till deras värde. Frih. Gripenstedt ansåg en nedsättning i anslaget till Å:ste hufvudtiteln,. sedan det för icke längre än tre år sedan blifvit bestämdt, så mycket mer oriktig, som man genom ett sådart beslut skulle ädagalägga otacksamhet mot en konung, som, genom det nu genomtörda förslaget will representationsförändring, visat så stort prof på tillit till sitt folk. Visserligen vore penningeställning n tryckt, men detta förhållande existerade ej allenast hos oss, utan i alla andra länder, och detta skäl kunde för öfrigt icke blifva bestämmande vid detta tillfälle, då det var fråga om ett personelt anslag, på hvilket en stor hushållning var grundad som icke kunde förändras år efter år. Tal. motsatte sig derföre de fores agna vedsättningarne i civillistan, hvilka lätt kunie taga skenet al en politisk demonstration, hvilket tl. var ofvertygad att afsigten med de. icke varit. — Sedan hr Jöns Pährsson förklarat sig instämma mel dem, som yr kat återremiss, als ufades diskussionen. Oaktadlt mannens proposition på bifalmtill utskottets utlåtande besvarats med öfvervägande ja-rop, begärde hr Päbisson votering, hvilken ut med 113 röster för u låder och 51 för dess återremiss i det argifna sys4 hvadan utskot:ets humstallan att Riksdagen måtte till oförändrade belopp fastställa anslagen under första hufvudtiteln ar Kammaren b follsResultatet blef sålunda, att statsutskottets förslag af båda Kamrarne godkändes. hvadan Första hufvudtitelns utgiftssumma fas ställdes tili summa bhelopp som i nuvarande rikssta är bestämdt eller 1,417,000 rdr. talAndra hufvudtiteln. (Justitie-Devarteman:tetY