Göteborgsposten – 11 mars 1868, sida 1

Riksdagen. Sammankrådena Måndagen d. 9 Mars. Gemensamma voteriugar. Genom gemensamma voteringar kamrarne emellan beslöt riksdagen i Mandags dels med 134 röster (38 i l:a och 96 i 2:a kammaren) mot 130 (63 i 1:n och 67 i 2:a kammaren) att endast 200,00v rår (i stället för af K M:t bogärda 500,000) skulle anvisa: såsom särskildt anslag för allmänna arbeten under iunev. år till beredande af arbetsförtjenst åt den nödstälda beloikningen inom vissa delar af landet; del: ock med 148 röster (82 i l:a och 66 i 2:a kammaren) mot 116 (18 i 1:a och 98 i 2:a) att, i enlighet med K. M:s proposition, af i riksgäldskontoret innestående medel anvisa 55,000 rdr säsom anslag till väganläggning mellan Bergsäng och Olsebol i Wermland sam! 34700 såsom läncunderstöd till sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen i Elfsborgs län. Statsregleringen. Debatterna om de särskilda hufvudtitlarnes bestämmande börjades i Måndagens sormiadagssammanträden. Första kammaren medhann under detta sammunträde första, andra och tredje hufvudtitlarne; Andra kammaren doeremot endast den förstnämnda och en del af den andra. Under eftermiddagssammanträdena genomgicks fullständigt fjerde hufvudtiteln a! Första kammaren, den andra och den tredje af Andra kammaren, som derjemte medbann en del af cen sjerde. Första hufrudtiteln. I Första kammaren föranledde denna hnfvultuel icke någon diskussion. I Andra kammaren blef den deremot föremål för en ganska vidlyftig öfverläggning, för hvilken Stockh. Dagbl. lemnar följande redogörelse. Utskottet hade i utlåtandet hemställt, att åtskilliga väckta motioner om dels nedsättning i anslage: till denna hufyndtitel, dels indragning af anslage: till de kgl. slottens underhåll, eller någon del deraf, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda. Den diskussion, som uppstod bärom, öppnades af hr Jöns Pährsson, med yrkande att hans i ämnet väckta motion, om nedsättning i anslaget till bofstaterna, måtte vinna kammarens godkännande. Skälet till ett sådant yrkande var förnämligast alt den s. k. civiliistan ständist vuxit, hvaremot de ekonomiska förhallandena försämrats och dermed folkets förmåga at bära skatterna sorminskats. IIrr Blanche och Jonas Jonasson, den senare jemväl motionär i ämnet, ansågo äfvenledes den nuvarande penningestå Iningen fordra någon nedsättning i civillistan. Hr (. ÅA. Larsson uttalade sig likaledes för önskvärdheten al en dylik åtgärd. Talaren avsåg det likväl icke befogadt att fordra neosättving i sjelfva anslaget vill de kgl. personerna, utan yrkade endast att, i likhet med hvad han motionerat, det till k. slottsstaterna hitills anvisade anslaget måtte indragas eller åtminstone en del deraf, i hvilket afseende han yrkade aterremiss. Frih af Uggias ådagalade det oriktiga i påståendet att anslaget till civillistan ständigt vuxit. Detta anslag bestämdes år 1823 till 630,000 rdr och hade sedermera utgått med denna summa anda till år 1867, således förblifvit ofhändradt under 44 år År 1865 äskade K. M:t anslagets förhöjaing från ofvannämnda summa till 800, 000 idr, med tillkännagifvande tillika att han bos norska storthinget äskat en motsvarande förhöjning. Den 30 Dec. 1865 medgåfvo rikets dåvarande ständer den äskado förhöjningen, att utgå från 1867 års början. Det större anslaget har således utgått endast något öfver ett år, och det vore ingen anledning antaga, det så nya förhållanden redan intradt, att en nedsättning deri nu kan ega rum. Det år 1865 af rikets ständer erkända behofvet qvarstode ännu och det vore väl svårt för någon att kunna påstå, det statsverket icke kan uppfyl!a den förpligtelse. som den ena statsmakten så nyligen iklädt sig mot den andra. Beträffande yrkandet om nedsättning i anslagetetillheslottssta?erna, befarade talaren att detta endast skulle leda derhaån, att statsverket finge åtaga Big ökade, direkta uigifter föreslottens underhåll. Hr L. J. Hierta, som ogillat de motiver, hvarpå utskottet grundat sitt af2—2— — PERENNER —