Göteborgsposten – 10 mars 1868, sida 2

— sm6WW — RANR AE George lät derefter sin gamla vän sätta sig straxt bredvid honom och berättade henne om sitt umgänge med Stewart Routh, sin bekantskap medl beane, sitt sista sammanträffande med honom, deras middag tillsammans, qvarstannandet på biljarden, de penningsummor som Dallas vann af Deane och hans afresa från staden tidigt följande morgon till Amherst. — Det var samma dag de funno kroppen, var det ej så? frågade mrs Brookes. — Låt mig sc, sade George, i det han åter vädjade till tidningarne. — Jo, det var Onsdagen den adertonde — på aftonen. Jag var då i Amherst; det var den dagen jag sag min mor för sista gången. Han suckade men ett smålcende spred sig öfver hans ansigte. Ett ljuft minne af denna dag bodde i hans hjerta. Derelter frågade mrs Brookes George rörande Routh och hans hustru samt omtalade för honom Harriets besök och all den sinnesrörelse och fruktan det hade förorsakat henne. George var rörd och tacksam. — Det var henne likt, sade han; hon är den trognaste bland vänner, en skatt bland qvinnor. Jag undrar dock på, att hon ej skref till mig, då hon skickade mr Carruthers bref. Mrs Brookes mirkte ej anmärkningen. Hade hon frågat när brefvet hann fram till George, torde en upptäckt, som varit farlig för Ilarriets och Rouths intressen ha blifvit gjord; men hon hade mycket obestämda föreställningar om platser och afstånd på kontinenten samt den tid, som fordrades för postgangen.