Göteborgsposten – 7 mars 1868, sida 2

och ger anledning till det omdömet, att Frankrikes lagstiftande kår är en församling, der ett visst parti gör sin öfvermakt för mycket gällande, att densamma skall kunna med något sken af rätt länge bestå. Vi äro för vår del vänner af det franska kejsardömet; men tro, att det snart måste kasta öfver bord dessa reaktionära anhängare, hvilka låta tro, att det beherrskas af tendenser, som måste vara för detsamma främmande. Hertigensaf Aosta svärmoder, berättas det från Italien, har aflidet. Hon var syster till den franske utrikesministern de Moustier. I en italiensk tidning läses: Den norlamerikanske amiralen Farragut har gjort mera buller, af sig än någonsin en amiral :spetsen för en liten division om fem krigsfartyg. Den orientaliska frågan kan tändas hvilken dag som helst. Förenta staterna söka att inblanda sig i Europas angelägenheter, sedan Frankrike lade sig ombord med Mexicos, och de uppmuntras deri at Ryssland, som lofvar dem en god hamn i Levanten, när det blir herrskare derstädes. Det har alltid legat i den stora republikens intresse att erhålla fast fot i Europa, men för närvarande mer än någonsin. Nidtemot ön Rhodos ligger Marmarizzas redd, hvilken är rymlig, i skydd för vindar och har en förträfflig ankargrund. Amerika har begärt densamma af Turkiet, med löste om att der bygga en stor stad under sultanens herres! Po men England satte sig deremol. Man påstår, att Ryssland lofvat Förenta staterna detsamma. Blir det ett krig, skola amerikanarne ha sin hamn. — Vi inskränka oss till att meddela detta.