Riksdagen. Andra kammaren fortsatte vid sitt sammanträde sistl. Lördags e. m. öfverläggningen om dödstraffets afskaffande. Vi meddela här nedan efter Stockh. Dagblad följande redogörelse härför: Hrr Rosenberg, Hedlund och Grafström yttrade sig för dödsstraffets afskaffande hufvudsakligen ur synpunkten af bumasitetens utveckling och sedernas förmildrande. Hr P. Andersson afslog utskottets förslag. Hr Blanche talade deremot varmt för detsamma. Han ansåg intet land vara mera värdt denna gara åt bildningen och friheten än vårt, med sitt upplysta och om sin frihet måna folk. Väl begicks unnu ett och annat gröfre brott; men för dessa undantag vore man väl icke berättigad att bibehålla ett grymt stadgande i lagstiftningen. Tal. framhöll vidare fasan af en oskyldigs mord genom statens förvållande, hvilket ban icke ansåg omöjligt, samt förklarade sin åsigt vara, att de länder, hvilka utstrukit det förbatliga straffet ur sina lagar, icke utgjorde en försvinnande del af jorden, utan en stor mägtig del, som skulle ännu förstoras och gå i spetsen för öfriga länder i afseende på kulturens och civilisationens utveckling. Hr Bovin, motionärn i frågan, förordade naturligtvis ligutskottets förslag! Han uppläste ett utlåtande, afgifver utaf den för behandbngen af frågan om dödsstraffets afskaffande utaf ryska regeriogen tillsatta komitn, hvilket yttrande inneböll ett bestämdt förordnande af ett dylikt steg. Tal. föruekade det förenämnda straffets nöavändighet och på grund deraf äfven dess berättigande, emedan han ansåg ett straff icke vara statens rättigbet att utöfva såvida det icke kunde anses nödvändigt. Hr Staaff yrkade afslag å lagutskottets utlåtande huf