Göteborgsposten – 3 mars 1868, sida 1

———— —————— —— drifva utskänkningearörelsen uteslutande med fästadt afseende å den arbetande klassens fördelar i moraliskt och ekonomiskt afseende. Må det vara nog att i korthet påminna om: följande härtill bidragande momenter: 1:mo) Rörelsens bedrifvande utan enskild vinst för förestandaren vid försäljning af spirituosa. 2:o) Att ingen kreditförsäljning af spirituona eger rum. 3:0) Den betydliga reduktionen i krogarnes antal. 4:o) Den af bolagets tjenstemän på utskänkvingaställena utöfvade kontrollen. 5:0) De inom lokalerna vidtagna förbättringar med afseende på soygghet och ordning. Emellertid inses det lätt, att den bästa organisationsplan, den strängaste kontroll ej kunna frambringa goda resultater, såvida icke de tjenstemän, åt hvilka denna kontroll är anförtrodd, och framför allt d föreståndare, åt hvilka styrelsen öfverlemnat utskänkningen, samvetsgrannt söka medverka härtill. Det är derföre en kär pligt för styrelsen att meddela att såväl bolagets tjenstemän som dess föreståndare i allmänhet på ett förtjenstfullt sätt motsvarat det förtroende som lemnats dem. Att på utskänkningsställena tillhandahälla allmänheten med god, kraftig och billig foda, och att sälunda så krogarne smäningom förvandlade till verkliga nåäringsställen, har sorttarande varit föremål för styrelsens omtanka, och synes detta bemödande i allmänhet gjort ej så obetydliga framsteg. Vill man emellertid komma detta mål närmare, vill man söka förmå den trägne krogkunden att tillfredsställa hungrens kraf med en sund och kraftig föda i stället för den klena och föga närande kost han nu i allmänbet nöjer sig med, för att kunna förskaffa sig ett så mycket större qvantum bränvin, så måste man söka bereda honom tillfälle att bekomma sin föda till ett billigare pris än hvartill den nu i allmänbet kan försäljas. För åstadkommandet häraf är det återigen nödvändigt att matlagningen bedrifves i större skala än det hittills varit möjligt på utskänkningsställena. Tyvärr bar det hittills icke lyckats styrelsen anskaffa lämplig lokal eller vidtaga beböfliga anordningar för inrättande af en dylik restauration, — ett mål, hvilket, om bolaget framdeles kommer att fortfara med sin verksamhet, det bör vara styrelsen angeläget att rcalisera, För att än mer inskränka bränvinsförbrukningen, och sedan erfarenheten gifvit vid handen att kroglifvet mest florerade om Söndagen — en dag på hvilken framför veckans öfriga dagar sysslolösheten och den kort förut bekomna veckolönen lockar till krogans besökande — vidtog styrelsen under loppet af uat förflutna året den åtgärd att under sönoch helgdagar låta inställa utskänkningen af bränvin, utom vid servering af mst. Följden af detta förbud dröjde icke länge att visa sig och krogkundernas antal på dessa dagar minskades och minskas fortfarande betydligt. Ä Styrelsen avser sig dock böra antyda det beklaglisa förhållande att-det mål! styrelsen velat vinna med denna anordning i ganska väsentlig mån motverkas af det sätt, på hvilket uiskänkningen bedrifves på en al de tvenne ånnu äterstäende gamla krogar. Göteborg d. 2 Mars 1868: Fr. Frisell. Elias Heyman. M. T. Warmark. Erik Wijk. D. C. Svensson. Till styrelseledamöter återvaldes hrr grossb. F. Frisell, d:r E. Heyman, handl. M. T. Warmark, grossh. E. Wijk och handl. D. C. Svensson samt till suppleanter: hrr segelsömmaren M. F. Leffler, sjökapt. J. F. Strömberg, konsul O. Ekman, d:r A. Monthn och boktryckaren S. A. Hedlund. Till revisorer utsågos: handl. Gabr. Lundgren, och grossh. C. Rhedin och till svppleanter: hrr grossh. L. F. Jansen och grossh. OC. NäkFrågan om det i ärsberättelsen omnämnda öfverskottet 14,469 rdr 38 öre afgjordes sålunda att summan reserverades till framtida behof. För öfverläggning om en annan, särdeles vigtig fråga, ajournerades bolagsstämman till nästa Måndag d. 9 Februari. Dödsstraffet och riksdägen. Andra kammaren, som i Lördagens plenum förehade frågan om dödsstraffet, har mot all förmodan med en jemförelsevis ganska stor majoritet förkastat lagutskottets förslag om dödsstraffets afskaffsande — vi sade emot förmodan, ty man hade påräknat, att denna kammare skulle stå fast vid sitt vid förra riksdagen fattade beslut, hvilket var för upphäfvandet. Orsaken till ändringen i upptatiningen torde väsentligen böra sökas i h. exc. justitiestatsministerns bestämda uppträdande emot förslagets tillämpning redan nu. Aftonbladet antyder dock, att det råa sätt, hvarpå tidningen Fäderneslandet uppträdt mot frih. De Geer i denna sak, haft ej ringa del i omstämningen hos kammarens ledamöter. Det är icke första gången, A — Vv —