Göteborgsposten – 28 februari 1868, sida 1

Moderna Vagabonder ) Roman al Edmund Yates. ÖfverättninÄndtligen var det alltså kommet! Nu skudle han icke längre fåfängt arbeta på den stora vädjobanan efter namnkunnighet, rykte och förmögenhet som en usel löntagare eller handlangare, utan som en af de utvalda, intagande den lediga platsen i den ledande tidskriften mc utsigt till, om lyckan gynnade honom — och han behöfe ju endast begagna sig af det honom så länge nekade tillfället och sätta de inflytelser, som så länge hade lett emot honom, i verksamhet — att den ena månaden ter den andra göra sig till ett föremål för intresse, ett lefvande något, en verklig nödvändighet för tusentals menniskor, hvilkas ansigten han aldrig skulle få se, men som icke desto mindre skulle få veta att han fanns till och betrakta med det djupaste intresse hans fantasis skapelser. Nu kunde den vakne drömmaren förlåtas, ty det goda som skulle härflyta af verksamhet var nu så verkligt och påtagligt, att lotusbladen snart skulle blifva aflagda. Men hur fängslande var icke dock den hligring, som deras tjusningskraft städse hade framkallat för den unge mannen! Ära, rikedom, anseende, kärlek! Hvarken dina rikedomar, Capel Carruthers, din ställning i grefskapet, ditt inflytande som godsegare, 9 Forts. få N:o 48.