Göteborgsposten – 26 februari 1868, sida 2

fingrarne ut mot hvarandras ansigten, klappat sig i händerna och gjort så höga axelryckningar som om det vore deras mening att deras hufvuden aldrig mer skulle blifva synliga, vände sig mr Dieverbrug om mot George och sade: — Det är min svåger, mr Schaub, som eger boklådan här nerinunder. Han är agent för några engelska bokhandlare och tidningar och känner bättre till författare än ni skulle kunna tro. Det skulle vara mig kärt, om ni ville tala med honom. — Er kärt, om jag ville tala med honom? började George Dallas förundrad; men mr Schaub tog straxt till ordet. — Ja! honom kärt er skulle tala med honom ! Skulle med han koaversiren — sprechen, en engelske forfatter. — Engelske författare? — M-ja, m-ja! Honom, der Schaub — här pekade han midt på sitt nedsmörjda bröst med sin kryckkäpp — agent von Tauchnitz, Galignani, die London Times, die Merkur und von alles och när mein herr är engelsk forfatter, må der Schaub känne till mein herr. Georgo Dallas såg några ögonblick högst förlägen på honom och vände sig derpå om mot mr Dieverbrug. — Det skulle, på min ära vara mig ett nöje alt uppfylla er önskan och tala litet med denne gamle herre, men jag inser ej hur jag skall kunna förhindra att han uteslutande förer ordet, ty jag förstår, uppriktigt sagdt, icke ett ord af hvad han säger. (Forts.)