Göteborgsposten – 26 februari 1868, sida 1

Liiksdags-kaleidoskop. JIV. D. 23 Februari. Om utskotten inte sudda, utan raska på i backarne, så kan riksdagen afslutas redan i medlet af April, yttrade bäromdagen en re: presentant, sedan han i riksgäldskontoret uppburit två månaders riksdagsarvode efter en månads tjenstgöring. Ju förr riksdagen kan afslutas desto fördelaktigare är det iör representanterna, hvilka, såvida icke konungen upplöser riksdagen, uppbära det fastställda arvodet oatkortadt. Representanterna hafva således en materiel fördel deraf att hvar och en Åraskar på i backarne. Ju mera folkombuden blifva förtroliga med denna tanke, desto angelägnare skola de blifva att göra utskotten till kappkörningsanstalter. Detta uttryck, Åraska på i backarne, kan förefalla er vulgärt, men det är ganska expressivt och det utgör klaven till åtskilliga kuriösa företeelser inom riksdagen. Vi vilja icke fästa oss särdeles dervid, att de resp. folkombuden, genomträngda af förpligtelsen och åtrån att uppträda — ätminstone inför sina komittenter — såsom grundförbättrare af det sjuka samhället, anlända hit, kasta sig ned vid skrifbordet, fatta pennan och raska på med motionstillverkningen, mon just derföre blifva oklara i tankegången, inveckla i stället för att utveckla de ideer som föresväfva dem, tappa bort eftersatserna och likaledes draga de kuriösaste slutsatser af premisser som ej sällan äro ändå kuriösare. Vi skulle som bekräftelse härpå kunna anföra pekorala saker, som vi uppsamlat ur den digra