Preussen. Man kan ej tvifla derpå, eftersom Hannover uti den Åpåfliga statskalendern för 1868 försvunnit från listan öfver de i Rom representerade staterna, medan de forna italienska staterna deremot i samma kalender ha sin diplomatiska representation qvar. Påtven gillar och godkänner således i Berlin, hvad som synes honom i Florens förtjena alla möjliga förbannelser. Hvad som är förtjenst på den ena sidan om Alperna, är brott på den andra. Det märkliga härvid är, att Preussen, i samma ögonblick som Österrike fullföljer revisionen af konkordatet, följer en motsatt väg mot Österrike och söker att vinna de katolska tyskarnes sympatier. Man påstår tillochmed, att Preussen icke allenast skulle vara hugadt att för detta ändamål mottaga en påflig nuntius i Berlin och upphöja sin gesandt i Rom till ambassadör, utan att det äfven skulle vilja gå derhän och underteckna ett konkordat med den hel. stolen. Detta skulle naturligtvis vara mycket skickligt å la Bismarck; men det skulle enl. all sannolikhet snart komma Preussen att ångra sig. Det protestantiska Brandenburg, som var så ifrigt efter att med Gustaf II Adolf bekämpa katolicismen och Österrike, skulle nu ha bytt om roller med detta! Men Bismarck är framför allt trollkarl, och hans nya volt går möjligen ut på att slå blå dunster i ögonen på allmänheten. Englands regering har inom parlamentet begärt förlängning af habeas-corpus-akten på Irland tills Mars månad 1869. Bland motiverna för denna begäran antörde ministern för Irland, lord Mayo, flera drag, hvilka äro mycket betecknande för den feniska sammansvärjningen. Regeringen hade, sade han, erfarit, att ledarne för denna rörelse utvecklade stor verksamhet såväl i Amerika som på det europeiska fastlandet; de farligaste och outtröttligaste utaf dem voro amerikaniserade irländare. Af de företagna arresteringarne framgick det likväl tydligt, att rörelsen endast vunnit framgång bland de lägsta klasserna. Från d. 1 Jan. d. å. hade arresterats inalles 265 personer såsom misstänkta för att stå i förbindelse med de sammansvurna. 95 af de gripna hade kommit från Amerika. Nära hälften af fängslingarne egde rum på Marsupprorets tid; derpå aftog deras antal mycket hastigt och ökades först åter under de sista månaderna. 96 fenier befunno sig ännu i sångenskap. Tillståndet i Cork skildras nästan såsom odrägligt. Staden ser nästan ut som om den vore förklarad i belägringstillstånd. Kommendanten låter artilleriet oupphörligt marschera genom gatorna, för att erinra befolkningen om att polisen skall i nödfall icke sakna kraftigt understöd. Skiltvakterna äro fördubblade och likasom polispatrullerna försedda med skarpladdade gevär. Hemlig polis användes nu mera än någonsin förut. Den lägre klassen är mycket uppbragt mot polisen, och skällsord höras ej sällan emot densamma. Ej mindre än 238 fartyg äro i verksamhet för den abyssinska expeditionen, och fraktomkostnaderna skola, oberäknadt frakten för kolen, uppgå till 392,000 pund i månaden. — Det kostar mer än det smakar. På Orkney-öarne ligger ruinerna af Birsay-palatset, den norske Jarlens stamsäte. En häftig orkan har nu rasat deröfver och störtat hela den vestra fagaden af denna ruin i spillror. Lord Russell, som nu återkommit från Italien, är sysselsatt med nedskrifvandet af ett verk ötver hans förvaltning at utrikes angelägenheterna. Man hoppas likväl, att det. ej skall komma att innefatta alla de depescher, som han under sin lefnad skritvit, omedan man då skulle nödgas att upp ätta ett särskilt biblioteksrum, för att deri uppstälia verket. Från Spanien skrilves, att rykten äro gängse i Madrid om, att ett Carlistband visat sig i landet och haft en sammandrabbning med milisen, hvarvid flera blifvit sårade. — I Navarra har polisen konfiskerat 3,000 porträtter af Don Jaans äldste son, hvilken at sina anhängare kallas Carl VIL Enligt uppgift från Amerika har statskonventet i New-York röstat på Grant som president för Unionen och på Fenton som v.