Göteborgsposten – 18 februari 1868, sida 1

i intet atseende lysande. vi hafva redan föru antydt att inom intelligenspartiet råder sto brist på enighet, sjelfständighet och mod, ocl ett parti som saknar dessa egenskaper är lät besegradt. Flera framstående representanter, som vid riksdagens början sade sig skola tillhöra intelligenspartiet, men som tillika hysa en ogemen fruktan för att tillhöra ett underlägset parti, hatva allt mera intagit en sådan position att de stå med den ena foten i landtmannaoch med den andra i intelligenspartiet, men med öfveihalning åt det förra, ju man starkare det blir. En sådan dualism är t. ex. hr Rosenberg, andra att törtiga. Vid riksdagens början bevistade han med lika god smak och talade lika salvelsefullt på begge partiernas sammankomster och lyckades såmedelst att för egen räkning sauvera fatalierna på begge hållen Så tillvida begagnade landtmannapartiet sin makt med moderation vid statsrevisorsvalet, att br Julius Lindström, som icke tillbör nämnde parti, erhöll lika många röster som hr Indebetou, hvilken deremot är en af samma partis fåtaliga kapaciteter. Genom den sistnämndes och de öfriga fyras insättande i statsrevisionen förverkligades ytterligare landtmannapartiets högtänkta regel: lönen för arbetet står alltid i förhållande till arbetstidenDen särdeles beskedlige fabrikör Svanbergs insättande i statsrevisionen föranleddes sannolikt mindre af hans eminenta skicklighet på detta område, utan fastmera af hans gästirihet, och bör slutligen betraktas såsom en godtgörelse för att hans parti icke förmådde upptäcka något utskott för honom passande. Hr De Mare kreerades . till statsrevisor, icke derföro att han ännu utmärkt sig såsom nagon skarpsinning kritikus, utan fastheldre under den sörhoppning att han med tiden skall så blifva — och i allt fall på det att han beqvämligast skall kunna bedrifva sina hittills väl mycket försummade statsmannastudier. Visserligen är nu statsrevisionen genom de verkställda valen fulltalig; men i afseende i på Andra kammarens tribut dertill, så anse i vi oss böra anmärka att landimannapartet påtagligen icke lagt särdeles vigt på det som revisorerna skola verkställa och icke huru j det blir verkstäldt, utan i första rummet tillsett att nämnde parti skulle blifva så talrikt som möjligt representeradt i revisionen. Den H är dock en institution af stor vigt; men om dess anseende skall upprätthållas, om den i skall uppfylla sin bestämmelse, så är det likviest absolut nödvändigt att platserna der icke göras till sinekurer, utan tilldelas personer, hvilka med visshet rätttärdiga det förtroende som befattningen innebär. Vi bedja hvar och Pn anställa en jemförelse mellan de af Första och Andra kammaren utsedda revisorerna och ngen skall derefter kunna påstå att af de em som landtmannapartiet tagit ur sitt sköte, . ner än en (hr Indebetou) kan mäta sig med evisorerna från Första kammaren, om icke i neativa förtjenster. Att en maktpåliggande intitution drages ned till en belöningsanstalt : ör lumpet trampqvarnsarbete, Synes oss vara : tt klandervårdt tilltag från landtmannaparets sida. En särskild episod fråa Andra kammaren an jag ej underlåta att meddela, emedan den sätt och vis är betecknande. Åtskilliga : 2 2— 9 Pn J cc o2