Göteborgsposten – 17 februari 1868, sida 3

Rättegåängsoch Polissaker. Från Stockholm. Försnillningarne vid Långholmen. Ransakning i detta mål hölls sist!. THorsdag å Långholmen, dervid en mängd vittnen, alla tillhörande bevakningspersonalen vid fängelset, hördes. Alla de hörda intygade, att de hos kamrer Edman under hela den tid de tjenstgjort vid Längholmer, hade uttagit bade ma-varor och div. andra artiklar; någon svårighet hade härvidlag aldrig mött, och hade alla sakerna tagits från kronans magasin. Något tvifvel hade aldrig hos dem kunnat uppstå om Edmans berattigande att idka sådan handel, utan trodde de, att sadant var honom af sångvärtdsstyrelsen medgitvet. Uttagningarne hade skett dels för eget behof, dels till sangarno för dessas premie-medel. Hvarje fånge bekommer nemligen en vis penningsumma dagligen för det arbete, ban förrättir. Ar denna summa, som ej får öfverstiga I rdr 47 öre i veckan, afsättes en tredjedel för att lemnas Äåagen, då hans strafftid är tilländalupen; de öfriga tvårredjedelarna eger han rättighet att använda till inköp af töjande artiklar: bröd, ost, dricka, hästkorf, snus och tobak. Bröd och ost uppköpas tillika med kronans förråder; de öfriga artiklarne tillhandahåller kamreraren sjelf till ett bestämdt pris. Kommendantons påskrift erfordras duck för utbekommande af dessa 8. k. prem evaror; detta hade förut ofta skett genom undero ficerarna; men efter major Berencreutz, och löjtnant v. Mentzers tjenstetill råde, hade hade uttagning af varorna endast genom öfverbefälets försorg och under dess tillsyn verkställts, on sak så mycket nödvändigare, sm ofta bändt, att fången bekommit sådana varor, t. ex. emör, kött, m. m., hvilka han ej egt rättighet ett uisä. En följa af de uttagningar dertill oberättigade personer gju:t, hade blifvit, att brist i kronans föriådet uppstått Denna brist hade, som det ansågs, blifvit på sådant sätt ersatt, att gekunda vara af kamreraren reqvirerats i stället för prima, som var anbefaldt och för hvilken kronan fått betalta; särrädet ökades derigenom så, att åtskilligt kunde försäljas fastän de varor, som utlemnades till fängelsets behof, voro af sämre qvalite. än som uppgats och var föreskrisvet. Närmast: anledningen till dessa försnillningars upptäckande var påträffandet af en anteckningsbok, förd emellan Juli 1864 och 1865 af f. sergeanten Wiberg, hvilken äfven nu var från häktet inställd. I denna bok funnos uppskrifna alla uttagningar, som skett under denna tid. Det befanus, att 34 fertill oberättigade personer hade u:tagit 947 (s. bröd, 541 tb. ost, 733 fl. tobak, 207 sÖ. fläsk, 206 db. smör, 878 fö. rågmjöl, 262 då. sill m. m. Allt detta har varit förlust tör kronan och det hade gått så långt, att Kammarrätten redan hösten 1864 gjorde anmärkning öfver det dåliga resultat bageriet på Långholmen visade, emot andra kronobagerier (Edman hade under Augusti månad enligt Wibergs bok försålt 293 (l. bröd). Efter denna dag förminskades brödförsäljningen och upphörde slutligen alldeles med år 1865. Försnillniugen af ved hade så tillgått, att då veden sågades, bvarje vedtråd vanligen astogs på tvenne s-ållen, hvarigenom 3:ne stycken, hvardera om 2 qvarters längd, (om man nemligen antager. att ved eger en längd af sex qvarter) erhållits af hvarje vedträd. Hvarje sådan tredjedals famn hade upptagits som hel, detta dock egentligen med den ved, som användts för befälets bebof, hvarigenom öfverskott hade uppkom