Göteborgsposten – 13 februari 1868, sida 1

7 777 T2428 VU USES vagnar som dagligen lemnade Londons postkontor till hälsten, blott med öppnandet af en enda jernbana. Icke mindre än tretton postvagnar som förut gatt norrut öfverflyttade detta år sina postväskor på Nordvestra jernbanlinien. Man måste erkänna att en förändring af förhållandena var hvad som föranledde en förändring i skötandet af postangelägenheterna; men å andra sidan voro de åtgärder som vidtogos så lämpliga, att den revolution som framkallades af den store postverksresormatorn sir Rowland Hill omedelbarligen hade framgång. Antalet bref, som år 1839 uppskattades vill 76 millioner, växte redan första året då den nedsatta taxan infördes till 169 millioner, och har sedermera utan uppehåll intill närvarande tid tilltagit i on högre proportion än besfolkningen tillväxt, År 1865 hade antalet bref stigit till 725 millioner, bokpaketer och frankerade tidningsnummer till 97 millioner och antalet paketer med profver och mönster till något öfver 1 million. Totalsumman af artiklar som postverket befordrat under nyssnämnda år uppgår sålunda till 822 millioner — ett antal hvilket vid slutet at förlidet år troligen stigit till 1,000 mill. Sådana siffror komma en att häpna, och dock kan man vara viss om att det maskineri, hvarigenom dessa myriader bref utdelas, rör sig med fullkomlig jemnhet och lätthet, dy den minsta stoppning deri skulle sätta hela landets korrespondens i den mest ohjelpliga förvirring. Generalkontorets sorterimgsrum på Fredagsaftnar, före nattposternas afgång, utgöra ett högst underligt skådespel. Hit föres hela huvudstadens korrespondens liksom äfven den del af de kringliggande landsbygdernas, hvilken skall passera London. Dessutom komma äfven alla lokalbref som inlemnas i centraldistriktet. Af dessa aflemnas blott de som tillhöra East City-distriktet direkt från generalpostkontoret; till de öfriga nio hufvuddistrikten sändas brefven i påsar. Hvarje distrikt betraktas som en särskild poststad, och postkontoret derstädes sorterar och utlemnar sin egen korrespondens samt utbyter påsar med de öfriga. Denna fördelning af brefsorteringen och utlemningen har befriat centralkontoret trån största delen af det arbete det hade att utföra, då under pennypostens tidigare dagar hvarje distriktbref kom till centralkontoret för distribution; men den ofantliga tillväxten af bref till landsorten har gjort att arbetet långtifrån blifvit mindre, och kl. 5 t. ex. på Fredags afton äro sorterarne alla på sin plats, hvarefter arbetet med att ordna brefven efter de olika vägarne och distrikten börjar. Den skyndsamhet hvarmed denna operation utföres är utomordentlig, den långa rad at hyllfack som finnes tramför hvarje bord fylles snart och derefter stämplas brefven. För att sätta auktoriteterna i tillfälle att se hvarifrån brefven komma, blir hvarje stämplare försedd med ny stämpel innan arbetet börjar. Denna stämpel qvitterar han, och således visar hvarje kuvert genom hvars hand det har passerat innan det aflemnas. Sorteringen af bokoch prospaketposten sker på samma gång, och om de litterära månadsskrifternas utgilningsdag händelsevis inträffar på en Fredag blifva kontorens göromål ytterligare i hög grad förökade. Den storlek som bokpaketer få ha är utomordentligt liberalt tilltagen; paketer om två fots längd och en fots bredd äro tillåtna, och det stora antal sädane som går gonom posten, bevisar huru strängt arbete posttjenstemännen måste hafva. Pennyposten för bref och paketer inom London och l dess förstäder blef inrättad redan år 1683 af en person vid namn Murray, och till en början var ej paketernas vigt inskränkt. Sedermera bestämdes en viss maximistorlek. Största delen af af de prospaketer som nu