kantskap med scenens fordringar, men det fosterländska ämnet, de höga hjelteminnena och det vackra språket kunde dock ej annat än intressera publiken, hvilken med det lisligaste bifall emottog detsamma. Utförandet var ojemnt, ; helst sty cket innesluter alltför många stora roller, för att truppens ressurser skulle hinna till för att fylla dem; dock lyckades hr Gustafsson (junker Thomas) samt hr Raa (Erik Fleming) mycket bra uti återgilvandet af hufvudrollerna. ln ny dekoration, som föreställer den inre borggården på Åbo slott, är särdeles väl gjord. Förf. inropades vid styckets slut och dertill de mest framståen sse bland de spelande.