Göteborgsposten – 11 februari 1868, sida 1

vattnet stigit så högt, att man blott genom otroliga ansträgningar lyckats hindra syrarnes utsläckande. Vid Helsingborg åstadkom den uppsvällda vattenmassan många och stora förluster. I Öres. P:n för d. 8 d:s läses härom följande: Efter flera dagars och isynnerhet nätters stormar och lögt vattenstånd växte d. 6 d:s på efterm. stormen härstädes yttermera, och halvet steg så högt, att man knappast i mannamin ne här sett något dermed jemförligt. Emellan kl. 8 och 9 på aftonen bedarrade dock stormen, och vattnet hade dermed också nått sin högsta höjd, 7 a 8 lot ulver dagligt vattenstand, samt stod nästan i nivå med den inre hamnbasLinens stenmur; blott 1 a 1 fot högre och det skulle hafva gått upp till torget. Emellertid öfversvämma se dot hela jernbangarden, upp i perrongen, och banstationen stod i vatten, om också ej synnerligt högt. Passagerarne med eftermiddagståget kunde derför ej utan besvärligher komma öfver flödet. Sundeis vattenmassa hade störtat sig så våldsamt ölver hamnen, att icke allenast a gamla hamnarmen stenar af parapeten (släthugaen sten) losrycktes och gasledn ngen upprefs, liksom äfven ett stycke af stenläggningen (tuktad sten) a den nya bamnarmen, och en lyktpåle af jern upprycktes och bortfördes af vågen, oberäknadt mindre härjningar, utan äfven å sjel va piarhufvudet ej blott de fleste lösa stenblocken bortskoljdes, utan ock vagbrytarestenar samt till och med at cement starkt hoptogade stenblock upprycktes och bortfördes. Ej utan fara lyckades man att komma ut till lyren a denna hamnarm och få den tänd. — Samtidigt härmed förstörde vattenflödet en obetydlig del af den nya gatans trottoar norr om bamnen, utskar bär och der större jordbitar och trängde ner i kontor, källare o. 8 v, som äro belägna i denna stadsdel, samt uppkastade massor af tång, I stadens norra del bortsköljde vattnet ett rätt stort stycke af den s. k. Trekanten, numera tillhörig kabinettskammarherren, srih. Corlitz Beck-Fries, losryckte enkistor, urlaggda alt skydda konsul A. NIIdOns och grefvinuan Nolekens trädgårdar och villor, slungade en stenkista flera lamnar och förstörde dessa trädgårdars plank och hägnader samt förorsakade den förstnämndes vackra och med mycken kostnad anlagda trädgård betydlig skada, trosigivis uppgående till en tusen r ksdaler. Längre norr ut sorlörade några futtiga arbetare en kolbod samt c. 60 :unnor stenkol, som de med mycken möda hopsamlat och bevarat efter kolbrytningen trakien. Utom dessa förödelser dansude här och er tegeipannor från hustaken, utan att dock Dågra vidare skador å huseu åstadkommos. — Mea hvad som gör denna storm med vattenflödet outplänlig i dadens bisto ia. är den stora förlust som drabbad. samhället, derigenom att det nya bidhusct totsl: 1östördes. Fran kl. 5 till kl. 8 skedde törödelsen, och al hela denna vackra avliggning stodo endast några stockar qvar, medan hela strundon från badhuset vil P. Olosons magasin låg holjd med spillror bland do på landet uppdragua bätaran, af hvilka lyckligtvis ingen enda blifvit, sävidt vi veta, skadad. Mot en så vild naturk aft tjenade hv.rken beton,lock sllor anpat som skydd, och bol-get, som egde badhus, sig sg pa nägra timmar berofvade en egendom, svim kostat c. 25,000 rar, och staden med detsamma en ganska god inkomstkälla, ifall man cj kan ävågabringa ett nytt badetabus-ement. — De förluster, staden och namnen nu lidit, äro dock rela ivt obetydliga; det nya humnarbetet bestod ganska hedrande detta prof: den nya bamuarmen och bassinen skyddade sariy ch båtar, så mt inga nämnvärda skador intälade, Likaså bevarades Jernväg-glacisen för zälfligt, om man afraknar att obetydligt fyllan nz bor:s olades. — UIran der joravallen sodar om jernnv. AEsstationen börjar hade vattnet utskurit cirka 4 å 6 fåmuar al nämnde jordvall ända ut till kalkbrännare Jönssons b5ningshus, hvilket af vattnet så underminerades, att vestra galvelväggen slurligea bortskölj ses, rislita med en del af jordvallen anda tll kalkbruket, hlket asvenledes hdit betydligt af Svallvågo na, som hberifran bortförde ci:ka 150 tunnor kalksien.