Göteborgsposten – 7 februari 1868, sida 2

kommit. Från Töreboda-trakten skrifves härom till red.: Genom ihållande starkt töväder och oupphörligt regnande sistl. Fredag och Lördag hopade vattnet sig från Billingen och angränsande höjder kring den s. k. Hornborgaån, så att förfärliga störtsjöar uppstodo i ån, hvilka bröto upp den sedan flera månader fasta ismassan, satte den i vild fart och medförde på färden en mängd dammfönster. Den s. k. Waltorps-bron blef svärt ansatt, vreds på sned och skulle säkerligen totalt ha bortryckts om ej en mängd med båtshakar beväpnade bönder samlat sig vid stranden och lyckats föra de väldiga isstyckena på rätt stråt, så att bron, som sagdt, räddades från att alldeles förstöras, ehuru den befinner sig i ett mycket sorgligt skick. Ryckla-bro, som eges af patron Sundler på Espås, och dervar. damm gick det värre med, ithy att desamma fingo underkasta sig de rasande elementernas makt och följa med strömmen, alltunder nödigt dån och brak och utan att det vid stranden samlade folket kunde förhindra förödelsen. Hunnet till IIornborga gjorde is-tåget några minuters paus, fyllde dervarande qvarn med vatten till 3 alnars höjd, beklädde sågluckan jemte dess timmer med en ofantlig mängd is samt stängde all kommunikation med sågen. Bron vid Hornborga, som siatl. år med en kostnad at 4,000 rdr uppfördes, fick stryka med så till vida, att det ena brospantet försvann samt att midtelpelaren och isbrytaren raserades, hvarigenom ett 20 alnars svalg uppstått. Flera hundra alnar hägnader bortrycktes af floden och allt trävirket ligger samladt och inkiladt mellan isbergen på maderna vid Iornborga-sjön. Från Warberg heter det d. 5 d:s: Efter stridt regn i Thorsdags och Fredags i förra veckan, jemte af tövädret nedsmalta snömassor, ökades vattnet så hastigt i åar, bäckar och rännilar, att dessa alldeles stego öfver sina bräddar. Broarne stodo under vatten och blefvo flerestädes skadade, liksom ock vägarne. Svårast var vattenflödet natten till sistl. Lördag, hvadan högst få landtboar kunde komma in till staden, liksom ock postdiligensen norr ifrån hit anlände 5 timmar senare än vanligt. I staden blef vattenflödet så häftigt, att de flesta gator stodo som strömmar; de flesta källare törfylldes af vatten, och vid Östra Wallgatan gick vattnet in på gårdarne. der dnt stod till 18 tums djup och trängde in i kök och rum på flera ställen. Misstänkt mordbrandsanläggning. Natten till d. 1 d:s nedbrann helt och hållet en stuga i Sollumsby socken på Inland bebodd af en misstänkt person vid namn Johannes Andersson. I följd af yppad misstanka om mordbrand hölls genast efter branden förhör, hvarvid likväl icke tillräcklig bevisning för den misstänkta personens häktande förefanns. Tjenstiedighet och förordnande. K. M:t har beviljat kronofogden A. Sjöberg sex månaders tjenstledighet, räknad från den 15 d:s samt förordnat uppbördsskrilvaren A. H. Bjursten att kronofogdetjensten i Marks, Wedens och Bollebygds häraders fögderi under tiden förestå. En principfråga. Säteriegaren D. M. Ståhle på Stensjö i Halland hade blifvit vald till nämndeman, men afsagt sig befattningen. Denna afsägning blet ej godkänd och saken sålunda föremål för rättslig behandling. Vid Årstads häradsrätt askunnades d. 27 sistl. månad utslag i denna tvistefråga och ålades hr S. att vid vite af 25 rdr rmt intaga säte och stämma i rätten, emedan han, som orden i utslaget lyda, bör såsom bonde anses och aktas. Enligt Rättegångsbalkens 1 kap. Sskall utslaget i verkställighet gå, ändå att klagan i högre rätt föresk. — Detta domslut gifver vid handen att enligt lagkarlars uppfattning säteriegare icke äro befriade från skyldigheten att nämndemansbefattning sig åtaga. Warbergs Tidn. yttrar med anledning af denna sak: Det är beklagligt, att häradsrätterna så förlorat sitt fordna anseende, att nämndemanstjensterna, som förr voro verkliga utmärkelser, nu skola med misshag emottagas. Andra tider, andra seder. Från Warberg skrifves d. 5 d:s: Natten till Söndagen uppstod en orkanlik storm, hvilken raside så häftigt, att de flesta hus knakade i sina fogningar. Taket på en paviljong i restauratören B. Pehrssons trädgård slets af och kastades upp på boningshusels tak, som krossades under det starka lufttrycket, nedslog skorstenen och krossade till en