Göteborgsposten – 30 januari 1868, sida 3

I ha aktning för dessa. Frankrike står derjemte i moralisk borgen för vissa nya föri drag. Det skall derför genom sin ökade styrka I upprätthålla fördragen. Dessa fördrag inne; bära, enligt franska regeringens mening, en lugn och säker fred. Att upprätthålla dem är således att betrygga freden. — Kortligen, franska regeringen bjuder med sin tillväxta arme de makter spetsen, som skulle djerfvas att vilja sönderrifva de fördrag, hvilka hon anser innebära en varaktig fred. Frågan blir nu den, om de mot Frankrike fientliga makterna det oaktadt icke skola tveka att framkalla den så länge väntade maktduellen. Man kan dock hoppas, att Frankrikes nya militära maktutveckling skall göra god verkan. Dylika sangviniska åsigter delar åtI minstone Englands utrikesminister lord Stanley, som vid en bankett ytirat rörande den allmänna politiska ställningen: Om vi kasta blicken på Europa, må jag säga, att oaktadt de omåttligt ökade rustningar, som företagas på kontinenten och till hvilks vi alla varit vittne, och som vi måste anse beklagansvärda, att jag oaktadt detta, säger jag, icke tror skäl finnas att befara, det freden snart skall bli rubbad. Stora rustvingar kunna stundom företagas såsom en hotelse mot andra stater; men de äro äfven ibland helt enkelt ett bevis på misstroende, en försigtighetsåtgärd som vidtages mot en fara, vare sig att denna tara är verklig eller inbillad. Det diplomatiska språket är ett underligt språk. Lord Stanley säger ju: Makterna rusta antingen för att föra krig eller af misstroende. Är det sista fallet, då är det klart, menar lord Stanley, att man på detta misstroende kan bygga törtroende till fredens bevarande! — Huru länge skall detta s. k. jemnvigtstillstånd inom politiken råda, der freden endast kan bevaras derigenom, att alla stå beredda till kriget; der det goda förståndet melllan makterna hvilar på deras ömsesidiga misstro och atundsjuka, der, för att begagna en fransk skriftställares uttryck, fredens drufvor afskäras med bajonetten och ambulancen är det oafskiljeliga bihanget till de idylliskt landliga lekarne? Detta tillstånd är helt enkelt en beväpnad fred — der tillfället gör tjufven, En illustration till denna ömsesidiga politiska ställning är förhållandet mellan t. ex. England och Amerika. Englands nye gesandt i Washington skall neml. hafva fått sig ålagdt, att han alls icke får röra vid Alabamasaken, och underhandlingarne härom kunna således anses vara fullständigt afbrutua. Sjeltva wTimes uttalar den åsigten, att England uppnått den gräns, der ingen ytterligare eftergifvenhet är möjlig. Vi tillråda vår regering den största tålighet och långmodighet, så slutar detta blad en ledande artikel, men vi kunna ej) gå in på att tillråda henne underkastelse, der underkastelse, i st. f. att framkalla försoning, endast kunde nedsätta oss i den amerikanska nationens ögon. Den väsontliga tvisten vänder sig som bekant kring den neutralitetsförklaring, som England utfärdade i Maj månad 1861, några få veckor efter det borgerliga krigets utbrott genom anfallet på Fort Sumter. Nordstaterna beklagade sig öfver, att England brådskat så mycket med att erkänna Sydstaterna såsom krigförande part, i det de påstodo, att detta steg icke allonast var oberättigadt och i och för sig föga vänskapligt, utan äfven var rent af en kränkning af solkrätten. Den amerikanska Unionen fordrar derför, att denna fråga skall hänvisas till en skiljedomstol, under det att England vill, att den skall bedömas efter de engelska lagarne, alltså en rent inre angelägenhet, och lord Stanley har bestämdt vägrat uppfyllandet af den amerikanska regeringens fordran. Saken har förvärrats derigenom, att lord Stanley visat eftergifvenhet i afseende på ersättning af Sydstaternas kaperier och ständigt fört det försonligaste språk, under det Seward gått allt längre i sin hänsynslöshet. I Amerika har utfärdats en förteckning öfver 284 fartyg, som Alabama och andra sydstatskapare tagit eller brännt, och de anspråk, som derpå byggas, uppgå till åtskilliga millioner dollars; men lord Stanleys försök att ernå en öfverenskommelse med Unionen om ersättningssrågan, hvars hänvisande till skiljedomstol han bifallit, hafva ständigt misslyckats, derför att Seward inblandat proklamationen om Englands neutralitet i förhandlingarne. En annan illustration till den närvarande ställningen är Rysslands fientliga hållning mot Österrike. Den ryska pressen, hvilken icke skulle utan regeringens goda minne kunna yttra sig så som den gör, hotar Österrike formligen med upplösning och söker att på allt sätt upphetsa slaverna i det sistnämnda riket mot regeringen. Så t. ex. säger den i Petershurg utkommande Börstidningen bl. a tölanda. Kl Jatanailra har andan 2 —