Göteborgsposten – 25 januari 1868, sida 1

jando sammandrag: ende på jernvägarnes sträckning, vedarlades derigenom, att planen uppgjorts af en enda person. — Riksdagen. För kamrarnes sammanträde i Thorsdags meddela vi härnedan efter Posttidningen sölI Första kammaren remitterades de i Onsdags inkomna kongl. propositionerna till vederbörliga utskott. Propositionen om anslag till jernvägsbyggnader gaf grosve Eric Sparre anledning att fästa uppmärksamheten å den talrika tjenstemannapersonal, som användes i och för dessa byggnader och som i talarens tanke tarfvade en betydlig reduktion. Talarens egen erfarenhet af de enskilda jernbanor, till hvilkas utförande han medverkat, gåfve vid handen, att dessa sistnämnda på ett tillfredsställande sätt kommit till stånd samt förvaltades, ehuru dervid användÄs och fortfarande användes en mycket fåtalig tjenstepersonal. Hufvudsakligast vände sig tal. mot jernvägsbyggnadsstyrelsen, hvilken fick uppbära beskyllningen för hvad som kunde vara felaktigt såväl i afsocnde å planen för jernvägarnes sträckning som deras utförande. Denra styrelse ansåg tal. saklöst kunna indragas, men trodde sig tillika kunna fatta svårigheten för regeringen att, äfven om den dertill vore hugad, alskeda en embetsmannastat, som torde hafva djupa sorsånkningar. Just af sådant skäl ansåg tal. representationen uppfordrad att i detta hänseende uttala sig och derigenom gifva regeringen nåBot att stödja sig vid. I afseende å det begärda anslaget lör fortsättande af nordvestra stambanan erkände väl tal. detta arbetes vigt i synnerhet i politiskt hänseende, men trodde dock, ur ekonomisk synpunkt taget, att med dessa arbeten kunde allt för väl anstå eller åtminstone doruti inskränkning ske intilldess en närmare reglering af åtskilliga förhållanden de båda länderna emellan kommit till stånd. På grund häraf samt med afseende å det närvarande bekymmersamma finansiella tillståndet inom landet hemställde tal. till Statsutskottet, att taga 1 öfvervägande, huruvide ej någon nedsättning uti berörda anslag borde ifrågasättas. — Till bemötande af föregående talares anmärkningar erinrade statsrådet Lagerstråle, att statens jernvägsbyggnader ursprungligen stått under en enklare förvaltning, men sedermera på framställning at ropresentationen dragits under 2:ne styrelser. Frågan om inskränkning i personalen hade redan varit under K. M:ts ompröfning, sedan styrelscn fått sig derom yttra; men slutliga afgörandet berodde på den omfattning, jernvägsbyggnaderna för framtiden kunde komma ati få, samt derpå, huruvida arbetena blifva utsträckta till flera linier eller blott en enda. Beskyllningen mot styrelsen, att vara skulden dertill om några felaktigheter förefunnes i afseFrih. Cederström inståmde till alla delar uti grefve Sparres uttalade åsigt rörande behöfligheten af inskränkningen i jernvägstjenstemännens antal. Följande motionor väcktes: — Af vice talmannen, om riksdagskostnadens bestridande genom Riksgaldskontoret, remitterades till Statsutskottet; Ä af hr Bergstedt, om anslag till aflonande af vikaric åt pros:r Malmström på det denne sednare måtte blifva i tillfälle att mera odeladt egna sig åt utgifvandet af arbetet:; Frhetstidena historiazJremitteradoes till Statsutskottet; samt om rättighet för enskilda läroverk att på samma vilkor och under samma kontroll som allmänna lå overk få dimittera lärjungar till skademien bordlagd; af hr Storekenfelt; om indragning af 2:a landtmätaretjensterna nnom länen; remitterades till Statsutskottet; om föreskrifter för vinnande af större skyndsamhet i exekutionsväseudet, remitterades till Lagutskottet; samt om ändring i föreskrifterna om vägars underhåll och reparation; bordlagd; af hr Säve: om den ändring i 68 I mom. Riksdageordningen, att val af Justitie-ombudsman hädanetter sker hvart tredje år efter förnyade val till Audra Kammaren; remitterades till Konstitutions-utskottet; samt om enahanda ändring i tiden för val af fullmäktige i Riksbankon oeh Riksgäldskontoret; bordlagd; af hr Cb. Dickson, om ändring i bevillningsförordningen; remitterades till bevillnings-utskottet; af hr E. V. Almqvist, som läneanslag för utdikning af frostländiga lägenheter inom Norrländska länen, Stora Kopparbergs län skam: åtskilliga socknar inom Wermlands län; bordiagd. I Andra kammaren soredrogos, sedan de k. propositionerna dels remitterats till vederb. utskott, dels lagts till handlingarne, de å bordet hvilande motioner. I fråga om hr John Ericsons motion, rörande tillsättande af ett särskildt utskott för bekandling af frågor om förändring af kommunallagarna, uppstod en längre diskussion, hvilken, öppnad af hr v. Troil och af honom inledd på sjelfva frågan om onskligheton af föråndringar i kommunalsorfattningarna, rörde sig dels omkring denna fråga, dels om det i motionen innefattade förslaget om ett särskildt utskott. Rörande ooakligheten och tillborligheten af förän dringar i nämnda lagar, för så vidt de gällde röstberäkuingegrunden, kunde, yttrade hr v. Troil, onskningarne i landet delas i tvenne kategorier: de, som eftersträfvado lika rösträtt och de som ville hafva en 8. k. graderad skala; tal. kunde hvarken gilla den förra, såsom ledande derhän, att makten blefve i torpares och husmäns händer, ej heller den sednare, då densamma alltid i större eller mindre mån skulle blifva godtyckligt uppgjord. För den lika rösträtten talade hrr Hierta, Leffler, Ola Jönsson; för billigheten och rättvisan uf en modifierad röstskala yttrade sig hr Magnell och frih. Ahlströmer. Ingen af dessa ledamöter motsatte sig tillsättandet af det föreslagna särskildta utskott hvilket föröfrigt förordades af br Lindström, hvilken fäste uppmärksamheten på det onskliga i, att kammaren ville sysselsälla sig blott med den sak, som vore i fråga, och sörbeböll sig att framdeles i anledning af väckta moioner rörande kommunallagarna om dessa yttra sig; if hr Bergström, som dock unsäg det halva varit bättre, Om motionären sjelf framkommit med ett förlag till kommunallagsreform, än att öfverlemna uppsörandet häraf åt e:t utskott, samt af, förutom moionären sjelf, hr Siljeström, hvilken likväl äfven från lenne önskat ett positivt reformförsleg; Rosenberg, Jarl Ivarsson, Ridderstad och Ribbing, hvilken sistlämnde dock icko ansåg denna del af motionen fara med grundlagen öfverensstämmande, som afsåg tt åt det särskilda utskottet lemna rätt att taga nitiativ för uppgörande af andringsforslag i fråga mm kommunallagarna. — Resultatet af öfverläggninen blef beslutet att tillsätta ifrågavarande särskilda uskott, som skulle bestå af 7 ledamöter från hvarera kammaren, och till hvilket remitterades förutom av ålanda 5111442.