Göteborgsposten – 24 januari 1868, sida 3

Frän Utlandet. Det antages nu för temligen afgjordt, att franska regeringen tänker upptaga ett 3 prots lån om 500 millioner fres. Det var redan fråga härom uti lagstiftande kårens förra session, då de rustningar, som företagits i anledning af de luxemburgska förvecklingarne, ytterligare ökat den sväfvande skulden. Det har äfven berättats, att samtidigt med lånets utbjudande ett fredsmanifest skulle utfärdas. Detta är temiigen sannolikt, alldenstund alla makter hålla sma ögon fästade på Frankrike och man möjligen skulle anse ett dylikt låns upptagande samtidigt med den nya armåorganisationen vara detsamma som en krigsförklaring. Möjligt är älven, såsom en annan tidning antyder, att den kejserliga franska regeringen vill begagna tillfället att i detta manitest bestämma de vilkor, som hon uppställer för sin fredspolitik, på det att de makter, som vilja kullkasta fördragen, må kunna bli nödsakade att framkomma med sina planer eller ock alldeles uppgilva dem. Det franska folket inser mycket väl det odrägliga i det närvarande osäkerhetstillståndet och måste önska, att klarhet ernås i den allmänna politiska ställningen. Den allmänna börda, som den nya armeorganisationen lägger på hela den franska nationen, gör detta ännu mera önskligt, likasom det är gitvet, att hela Europa lider djupt af det tillstånd af beväpnad fred som nu råder. Det har väl ej kunnat undgå någon uppmärksam iakttagare af förhållandena, att det just är det, som vållar denna brist på ömsesidigt förtroende, hvilken i närvarande stund förlamar all rörelse och åstadkommer den allmänna tryckning, som hotar att qväfva för långa tider all industri och företagsamhet. I sammanhang med denna fråga om den krigiska eller fredliga framtid, som väntar