Göteborgsposten – 20 januari 1868, sida 2

Om den norska jakt som i Lördagens tidning omtalades såsom varande indrifven till Känsö har sedermera upplysts att den bergats af fiskare från Tångö, men i anseende till ishinder ännu ej kunnat införas i hamn. Sistl. Fredag på e. m. voro töljande fartyg synliga i isen utanför inloppet hit, neml. ett skepp som låg till ankars vester om Tistlarne, en brigg, 3:ne skonare och ett parjakter tvärs ut tör Känsö. Af hvad nationalitet dessa sartyg voro eller om de ämnade sig bit, kunde ej med säkerhet bestämmas; briggen tycktes dock -vara destinerad hit, emedan den assköt flera skott. Någon assistans från land kunde i anseende till den myckna dritisen ej lemnas åt någotdera at fartygen. En ångare syntes något längre ut liggande i isen. I Lördags voro af ofvannämnda fartyg ännu endast skeppet och briggen synliga, och tycktes båda då ämna sig vesterut. Samma dag på e. m. ankrade söder om Känsö här hemmahörande koffen Jacobus samt en skonert, som troddes vara göteborgsskon. Carl Oscar. Båda dessa blefvo dock natten till igår af den då rådande sydliga stormen af isen drifna, den ena ned emot, den andra innanför Buskär. — Kronoångbåten Gunhild utgick igår att bispringa de nödställda fartygen och troddes kunna rädda åtminstone kotten. Offentliga föreläsningarne. Doc. Forsell afslutade i lördags den afdelning af sin framställning som afhandlade centralisationen. Det farligaste med centralisationen och med den osantliga här af tjenstemän, som den i Frankrike skapat, var, yttrade tal., den omständigheten att intet annat yrke bletve äradt, intet annat ansedt som betryggande för framtiden än embetsmannens. Dorigenom upphäfdes inom nationen all känsla af sjelfständighet. Den enskilde kan ej uträtta något, och följaktligen dödas all ädel patriotism, ali ärelystnadens egoism inom honom. Kraften och intelligensen drages till Paris, der makt, ära, rikedom och njutning stå att finna. Paris är Frankrikes hjerta, men i motsats till ett normalt hjerta emottager detsamma det blod som är friskt för att sedan skicka det förskämdt tillbaka ut i ådrorna. Tal. visade vidare hurusom centralisationen måste leda till kommunism ifall steget uttoges, och det är detta som revolutionärerna i Frankrike fordra att man skall göra. — Ytterligare gaf tal. en högst intressant framställning af huru begreppen libert och egalite, fattade på det sätt som franska revolutionstiden gjorde och som till en del ännu inom Frankrike sker, måste upphätva hvarandra, utom det att de, så fattade, äro hvart för sig omöjliga. Specielt måste det senare leda till kommunism. Tager man emellertid, som sagdt, icke steget fullt ut, så stannar man vid imperialismen. Folkets suveränitet har inom densamma ett uttryck — men blott i det ögonblick valet pågår. Alla äro jemlika — under kejsaren och hans tjenstemän; jemlikhetens id är realiserad på frihetens bekostnad. Denna centralisation är inom Frankrike en frukt af en historisk utveckling. Den är således ej en sjuklighet; men något är dock ruttet inom den franska samhällskroppen. Frankrikes ädlaste män arbeta nu också på att få detta onda afhjelpt och botemedlet skulle vara hvad man kallar decentralisation. Främst bland dessa mäns leder står numera advokaten Laboulaye, som i mångfaldiga skrifter arbetat för detta mål. Han har gjort Amerika till sin förebild. Måhända motsvarar detta land ej det ideal, hvilket Laboulaye bildat; men de politiska idealerna förefinnas lika litet på jorden som de poetiska. Amerika är dock ett land der man har för princip to go ahead och to help ones self. Tal. å sin sida hade valt, att betrakta England som motsats till Frankrike emedan dessa länder båda två ha en historia, hvilket Amerika saknar. England är en enda stor stat, medan Amerika är ett statsförbund, och slutligen stå England och Frankrike på samma punkt af civilisation. Tal. ville under nästa föreläsning göra en framställning om det engelska samhällslifvets historiska utveckling trån normandernas tid. I Göteborgs Sparbank har under sistförflutna veckan insatts i 439 poster 27,683 rdr 60 öre och uttagits i 224 poster 18,140 rdr 77 öre. Konsulsexequatur. K. M:t har erkänt. handlanden härstädes G. Schmidt i egenskap af belgisk konsul i Göteborg. Göteborgs Sjöfartsrörelse. Under loppet af år 1867 ha från utrikes orter hit.