Göteborgsposten – 20 januari 1868, sida 1

nes altare en liten del af sitt anseende såsom tilosofer, de hafva förvärsvat sig några dårars lof och många klokas löje. Det torde emellertid vara skäl att lägga märke till denna siffra 115, för att längre fram, då utskottsvalen sk.tt, tillse huruvida detta tal öfverensstämmer med landtmannapartiets antal. Omöjligt är det icke att Anders Gudmundson låtit förmå sig att väcka det ofvanomtalta förslaget för att så utrönt huru stort landtmannapartiet är. Såsom det nu visar sig, lärer emellertid nämnde parti vara jemnstarkt med det liberala partiet, hvartill vi räkna alla dem som icke svurit hr Emil TKoy tro och huldhet. Det kommer saunolikt vatt hänga på ett hår hvilketdera parti skall segra Vid utskottsvalen. Hr Key är nu landtmannapartiets deklarerade chef. Vid den sammankomst som detta parti hållit, tillsattes ett niomannaråd som skall uppgöra partiets utskottslistor. I detta råd insattes hr Key, Carl Ivarsson från Halland, Erik Ersson från Gefleborgs län, Medin från Kronoborgs län och Ola Jönsson från Malmöhus län jemte fyra till af renaste blod. Detta råd är fullt öfverensstämmande med hr Keys. djupa veneration för det gamla bondeståndet. Det liberala partiet — eller om man så vill säga: de liberala grupperna, utvecklar deremot långt ifrån samma energi som landtmannapartiet. Det förstnämnda kan omöjligen förena sig om en gemensam ledare, deri ligger dess svaghet. Så alldeles oäfvet kan det dock ej vara att låta parti la Key komma till makt; resultatet deraf skulle endast blifva en liten tids anarki, som snart reglerade sig. Ett parti utan egentlig intelligens och utan verkligt anseende kan icke regera