Göteborgsposten – 17 januari 1868, sida 3

110 Uppråbtunallande och Vvårå beslutna at använda sitt inflytande, för att utjemna de mer eller midre hotande förvecklingarne. Preussens hållning i detta fall synes ej vara tvifvelaktig. Bref, som vi mottagit från Berlin, bekräfta nemligen. att den preussiske gesandten i Paris, gretve Goltz, under sitt vistande derstädes uttalat sig på ett sätt, som var i hög grad egnadt alt aflägsna den fruktan, som preussiska regeringen möjligen kunde hysa för Fraukrikes planer. Under dessa samtal skall Bismarck sjelf ånyo hafva förklarat, att Preussen är på grund af sitt inre politiska tillstånd beslutet att undvika hvarje anledning till oenighet. De nämnda trenne makternas förhållande till Italien är i hvarje afseende lugnande. Det är svårt att i närvarande stund förutse, huru Italien skall kunna reda sig ur den kris, hvari det befinner sig, och ingen blundar för de svårigheter, med hvilka den nya regeringen skall ha att kämpa, för att på ett varaktigt sätt återupprätta den rubbade ordningen. Men de nämnda kabinetterna mötas i hvarje fall uti en gemensam önskan om att få se den italienska regeringen uppgifva anspråk, hvilka äro oförenliga med fredens upprätthållande. Hvad den orientaliska frågan angår, så tror man, att Ryssland, i trots af flera mycket betecknande händelser, nog skall till sist betänka sig för att påskynda dess snara asgörande. Vestmakterna äro för öfrigt i närvarande stund upptagna med att förmå Porten att genom sina inre reformer skaffa den kristna befolkningen upprättelse och derigenom beröfva ryska regeringen dess bästa förevänning att inblanda sig i Turkiets angelägenheter. Till dessa fredliga betraktelser må fogås notisen om, att grefve Bismarck vid en jagtfest, der den högre preussiska aristokratien var samlad och talet kom på den närvarande politiska ställningen, förklarade, det spökbilden af ett krig med Frankrike var en ren fantasibild och att man ej hade den ringaste orsak att i detta hänseende oroa sig. Att döma af dessa nya schackdrag på det politiska brädet, skulle man snarare kunna vänta ett krig mellan Frankrike och Ryssland, än mellan Frankrike och Tyskland, såframt Ryssland icke föredrager att utträda ur sin en tid hotande ställning. Säkert är, att polackarne tro på en sådan kamp och att upprop i närvarande stund utbredas i Polen om att hålla sig färdiga till en ny resning. General Tärr har utgifvit en broschyr, hvilken enl. Journ. des Debats lisligt sysselsätter de politiska männens uppmärksamhet. Han varnar deri Frankrike att motsätta sig med våld Tysklands enhet. Ett dylikt steg skulle blott föra Ryssland till Konstantinopel, ty Osterrike skulle, försvagadt som det är, ej kunna mera hålla det tillbaka. Han menar, att Ryssland skulle, stödjande sig på Frankrikes föredöme, slå sig ned i Konstantinopel, för att beskydda den ortodoxa grekiska religionen, på alldeles samma sätt som fransmännen begåfvo sig till Rom, för att rädda katolicismen; ty om man antager, att S:t Peter är oundgänglig för katolicismen, så måste man äfven erkänna, att S:ta Sophia är nödvändig för ortodoxien. Det finnes enligt Tirr blott en enda fråga, som är tillräckligt stark och lefvande i Europa, att kunna samla allas intressen och binda en knippa inför hvilken den ryska makten skulle krossas, Denna fråga är nationalitetsfrågan, densamma som skapat kejsardömets gyllene dagar, som segrat på slagfältet vid Solferino, som skulle, om den upprätthållits, gjort italienska folket till Frankrikes ständiga bundsförvandt och som änDu i dag kan, oaktadt alla begångna fel, tillforsäkra Frankrike en betydande roll i Europa. Märkvärdigt! Åter ljuder Polens namn. Historien har sina Krinnyer, som hon skickar i deras spår, hvilka kränkt henne. Polen är Rysslands samvetsgissel Från Frankrike skrifves, att Berryer aflidit, 79 år gammal. Med honom förlorar Orleanismen en gammal bepröfvad vän. Paris d. 9 Jan.: Dagens händelse är den tomhet, som rådde på Tuileriebalen. Af 4,600 personer, som blifvit inbjudna, hade blott 15 till 1600 infunnit sig. Tomheten var desto mera i ögonen fallande, som utrymmet nu vore större, än förr, emedan man öppnat de nya gemak, som nyligen blifvit färdiga. Salarne voro ytterst lysande utstyrda och gästerna buro de praktfullaste toiletter. Kejsaren skall hafva oangenämt berörts deraf, att två tredjedelar af de inbjudna uteblitvit. Kejsaren samtalade endast med några marskalker och ministrar samt ett antal deputerade; han ställde ej ett enda ord till marskalk Bazaine, hvilket gaf anledning till undran. Uti vapenfabriken i St. Etienne råder stor verksamhet. Arbetarnes antal har ökats till 5,000. I Anailly hafva maskinverkstäderna ansenligt utvidgats. De kunna nu dagligen lemna inemot 1,200 gevärspipor jemte tillhörande mekanism. Från Italien omtala diplomatiska berättelser ett saktum. som förklarar den. elak1 I LL 2 Du se 4 LD 1 —