Göteborgsposten – 17 januari 1868, sida 3

Från Danmark. Industriföreningens i Köpenhamn utställning sistl. Fredag erbjöd åtskilliga föremål al intresse att döma af nedanstående redogörelse derför, hvilken vi hemtat ur ett KöpenhamnsbladUtställningen var besökt af så många som lokalen kunde rymma hvilket äfven de intressanta utstäliningsföremålen väl förtjente. Flertalet af de besökande skänkte dock antagligen icke vidare uppmärksamhet åt ett par små stånger af aluminium och aluminiumbronce och likväl voro dessa prof på en industri, hvilken hos oss måhända kan bli af stor betydelse. Aluminium är, som bekant, en silfverhvit, glävsando metall, som isynnerhet utmärker sig för sin stora lätthet och som utgör en hufvudbestandsdel i vår vanliga lera. Deu användes mycket istället för silsver, t. ex. till bijouterie-artiklar, hjelmar, — afl. kung Fredrik VII egde en sådan som han orhöll från Frankrike — till beslag på kikare, je, man har till och med försökt att dera! tillverka mynt. Största värdet har metallen dock, när den legeras med koppar och isynnerhet är den legering, som innehåller 10 proc. koppar, den s. k. aluminiumbroncen aft mycket värde, idet den på grund af sin stora hårdhet förträffligt egnar sig till axellager i sådana maskiner, som äro utsatta lör stark slitning och nyligen har man börjat använda densamma till de spetsar, hvarmed man genomsticker frimärksarken för att kunna skilja frimärkena från hvaran ; de förut begagnade spetsarne af stal bli nemligen snart utslitna i det med gummi bestrukna papperet, Alum:uiumbroncens färg är i så hög grad lik guldets att man använder den till imitatationer af detta och såväl den berömda pariserguldsmeden Christophle q C:o som parisersirman Paul Morin 8 C:o hade vid sista verldsutställningen åtskilliga massiva föremål af dylik bronce såsom t. ex. altarljusstakar och dyl. af aluminium-bronce. Det material som användes för metallens frambringande är lerjord och det är isynnerhet den berömde franske kemikern S:t ClaireDeville, som tack vare kejsar Napoleons frikostighet sett sig istånd till att utveckla metoden dervid så, att den kan behandlas fabriksmessigt, men den är hvarken enkel eller billig. Hos oss ha vi ett annat mineral, kryolithen, som brytes på Grönland och innehåller aluminium; såväl här som i Tyskland har man anställt försök för att utröna om man icke af deuna på ett lättare och billigare sätt skulle kunna framställa metallen. Att döma af de ifrågavarande utställda profven skulle detta också ha lyckats kand. bolyt. Krarup-Hansen, förr subrektor vid Ha. derslevs skola. Hans metod är naturligtvis ea hemlighet, men han begär ett så ringa kapital för att anlägga en fabrik, att det ganska säkert kunde finnas anledning till att här i landet försöka uppmuntrandet af en industri, som i en framtid utan tvitvel skulle bli af stor betydelse för landet. Det häftar också ett visst national! intresse vid ett dylikt företag; ty det var vår landsman H. C. Örsted som sedan ar 1820 angaf principen för den metod hvilken man ännu i dag följer vid framställandet såväl al aluminium som af andra närbeslägtade metaller, hvarföre äfven Wöhler som ett erkännande häraf skickade honom do första små aluminiumkulor, som ban lyckades framställa och hvilka förvaras i Köpenhamns universitets kemiska laboratorium. — Af stort intresse var den särdeles rikhaltiga samling af skjutvapen som utställts af krigsrådet Christensen; isynnerhet visade några bakladdningsoch revolvergevär från Kristian IV:s lid, hvilka förfärdigats i Danmark, att man redan då vinnlade sig om att avägabringa snabbskjutande vapen. Vidare funnos bakladdningsgevär från slutet af förra och början af detta ärhundrade, hvaribland några som konstruerats al numera aflidne Dreyse. preussiska tändnålsgevärets uppfinnare, då han vid den tiden uppehöll sig i Paris och i hvilka man redan finner den of preussarne begagnade patronen, i hvilken tändsatsen är anbragt. Största uppmärksamheten väckte dock naturligtvis, förutom det preussiska och det franska tändnålsgeväret, det nyligen i Danmark införda Remington-geväret. Slutligen förevisades några amerikanska magasinsgevär och bakladdningsgevär med metallpatroner, af hvilka gevär en del varit använd i kriget mellan Nordoch Sydstaterna. — Farmac. kand. J. M. Petersen hade utställt prof på flera sorter bränvin, renadt efter holländsk metod, fullkomligt fritt från finkelolja och som prisbelönts både på utställningen i Stockholm och Paris o. s. v.